Kategori: Slow blog

Kategorier
Slow blog

Ökar choklad chansen att få Nobelpriset?

I onsdags filmades mina sömnföreläsningar till KI’s första MOOC – Massive Open Online Course – i beteendemedicin (Behavioral medicine: A key to better health) som kommer att ta upp bland annat stress, sömn, fysisk träning och samtalstekniken motiverande samtal (MI). MOOC:ar är kurser som ges helt online och som är öppna för alla – både för oss som är nyfikna i allmänhet och för de som vill utbilda sig, göra examensproven och få diplom och certifikat. Det kan vara upp till 25 000 studenter som följer en enda kurs! För att förbereda mig sitter jag och tittar runt på andra kurser på samma plattform, edX. Och självklart ramlar jag över fantastiskt intressanta saker av olika slag.

Jag lyssnar och ser på föreläsningar från kanadensiska McGill University i kursen Food for Thought. I vecka 8 på kursen handlar en föreläsning om choklad, och dr Ariel Fenster guidar oss tålmodigt genom myter och sanningar om chokladens påverkan på känslor, potens, hjärtat och vår kognitiva förmåga som den kanske förhöjer. Vad sägs om det underbara sambandet att landet som har flest Nobelpristagare per capita också är landet som har högst chokladkonsumtion per capita – Schweiz?

 

Länkar/referenser:

Vill du också bejaka din nyfikenhet, leta runt bland denna och andra engelskspråkiga kurser från världens toppuniversitet på edX – registrering och allt online-material är gratis och tillgängligt för alla, klicka på länken -> edX.org

Vill du anmäla dig till vår KI-kurs Behavioral Medicine: A key to better health som börjar den 9 september (det innebär att du kan börja se den det datumet, och sedan när du vill därefter) är här en direktlänk -> Behavioral Medicine

Här är en länk till kursen CHEM181: Food for thought från McGill University som innehåller den intressanta choklad-föreläsningen (Week 8, Lesson 1) -> CHEM181

Och slutligen referens till den studie som dr Fenster hänvisar till:
Messerli, F. H. (2012). Chocolate consumption, cognitive function, and Nobel laureates. New England Journal of Medicine, 367(16), 1562-1564.

Kategorier
Slow blog

Inkomstskillnader och välmående

Idag har mitt intresse fångats av den amerikanske forskaren Peter Turchin’s ”Double Helix of Inequality and Well-Being in USA, 1800-2000”. Han visar på en tydlig samvariation som kan sammanfattas så här:

Ju större inkomstskillnader i samhället, desto lägre välmående hos folket.

Jag och en kollega har tillbringat några sommarveckor i USA och mött personer som tillhör de 40% av amerikanska folket som sammantaget har mindre pengar än Walmart-grundarens familj (ja, de 40% av amerikanerna som har lägst inkomster har tillsammans mindre pengar än denna enda familj). För mig handlar deras hälsa (läs: ohälsa) otroligt mycket om faktorer bortom de individuella faktorerna. Det handlar om fattigdom och allt det den för med sig med avsaknad av möjligheter, omöjliga drömmar och utsatthet. Om inkomstklyftor – klyftor som ökar i vårt land också.

Läs om Turchin’s forskning här: http://www.eeb.uconn.edu/people/turchin/

Kategorier
Slow blog

Hitta det, fixa det

The find it, fix it model of medicine doesn’t work any more.
(Översatt ungefär: ”Hitta det, fixa det”- modellen för sjukvården fungerar inte längre).

Det är västvärldens mindfulness-förespråkare nummer ett, Jon Kabbat-Zinn som säger så i en intervju i den brittiska dagstidningen The Guardian igår 7 april 2013. Han menar att av de problem som vi idag söker läkarvård för så hjälper vår vanliga medicinska vård alltför lite, trots att våra samhällen lägger enorma resurser på den. Och han föreslår ett alternativ.

Jon Kabbat-Zinn har utvecklat en metod som kallas MBSR (Mindfulness-Baserad Stress Reduktion). Den metoden har många gemensamma nämnare med flera andra metoder som får allt större vetenskapligt stöd idag, till exempel Mindfulness-baserad Kognitiv Terapi (MBCT utvecklat av Teasdale & Williams) och Acceptance and Commitment Therapy (ACT utvecklat av Hayes, Wilson & Strosahl). Gemensamt för de här metoderna är att utgångspunkten inte är att vårt normaltillstånd är lycka och total besvärsfrihet i varken kropp eller själ. Utan att det är lite som det är. Och att vi kan göra något av det – få ihop ett bra liv med utgångspunkt i hur det ändå redan är just nu.

Läs den engelsk-språkiga intervjun med Jon Kabbat-Zinn genom att följa länken nedan:

http://www.guardian.co.uk/lifeandstyle/2013/apr/07/zen-buddhism-nhs

(Se även blogginlägget här).

Kategorier
Slow blog

Att skatta sin stress

Hittade lite intressant information på den amerikanska psykologföreningens (APA’s) hemsida om stress.

De hade fått för sig att fråga folk hur mycket stress de i snitt hade upplevt under den senaste månaden på en skala från 0 (lite eller ingen stress) till 10 (mycket stress). Det var intressant nog att se hur svaren fördelade sig prydligt längs en liten linje där yngre rapporterade i genomsnitt högre stressnivåer (5,4) än medelålders (4,7) och äldre (3,7). Men sedan hade de också frågat var och en var de trodde att gränsen för ”hälsosam stress” låg på samma skala. Vad tror du, tror du att vi i olika åldrar eller generationer svarar olika på det?

Jag tyckte det var intressant att se ännu en prydlig linje med de yngsta (18-33-åringar) som trodde att upp till ett snittvärde på 4,0 var hälsosamt, 34-47-åringar snittade 3,8, 48-66-åringar 3,4 och studiens äldsta (över 67 år) tänkte sig en gräns vid 3,0 på den 10-gradiga skalan.

Är det så att vi alltid tänker att bara lite mindre stress än vi har just nu skulle gå bra, liksom jag ofta tror att om jag bara fick en vecka/en timme/fem minuter till på mig att slutföra min uppgift så skulle den bli mycket bättre. Varje åldersgrupp hade ju skattat ett värde strax under sitt eget upplevda värde.

Å andra sidan var diskrepansen mellan upplevd och hälsosam stress störst i gruppen med 34-47-åringar; de var i snitt 1,7 poäng mer stressade jämfört med värdet som de tänker sig gäller för hälsosam stress medan de allra äldsta hade minst skillnad med bara 0.7.

En stor del i varje åldersgrupp (29-39%) upplevde också att stressen hade ökat sedan förra året. Tänk då tyckte åtminstone en 60-70% att deras stress inte hade ökat.

Blir vi nåt klokare av en sån här studie? Vad mäter frågorna egentligen? En sak är i alla fall säkert; folk i snitt upplever sig själva mer stressade än vad de i snitt tror är hälsosamt.

Studien finns beskriven på APA’s hemsida , se http://www.apa.org/news/press/releases/stress/2012/generations.aspx

Kategorier
Slow blog

Synen på psykisk ohälsa

Jag har försökt att skriva ihop mina tankar som väcks av debatten om uppdateringen av vårt diagnossystem för psykisk ohälsa DSM. Men än så länge får jag inte ihop mina ord till ett läsbart inlägg.

Låt mig istället bara kommentera att det här är en mycket viktig debatt, långt större än detaljerna i kriterierna i den uppdaterade versionen. Det handlar om hur vi ser på psykisk ohälsa. Vad är normalt? Vad är onormalt? Hur påverkar förekomsten av en diagnos vårt behov av behandling för den? (Jag har varit inne på detta i tidigare inlägg också).

Kom ihåg att psykiatriska diagnoser inte ”finns” utan är uppfunna av människor i ett försök till en meningsfull gruppering av symptom för att möjliggöra forskning och spridning av forskningen till klinikerna.

Radioprogrammet P1-Morgon har pratat om det nu på morgonen, läs och lyssna här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5408770&play=4363938&playtype=Ljudklipp

 

Kategorier
Slow blog

Tänkande och intuition

Jag har med stor behållning läst Daniel Kahnemans bok Tänka, snabbt och långsamt under hösten. Det har visst över en miljon andra människor rutom i världen också gjort enligt DN igår (som publicerade en intressant intervju med psykologen och Nobelpristagaren). Han skiljer på vårt snabba, intuitiva tänkande (”system 1”) och vårt eftertänksamma, analyserande tänkande (”system 2”).

Det går att plocka ut så många guldkorn ur boken – eller kanske snarare Kahnemans forskningsgärning – att jag inte vet var jag ska börja. Kanske med hur han ser på intuition eller magkänsla: som igenkännande av mönster som vi har varit med om innan. Det kan vara en schackspelare som plötsligt bara ”vet” vilket drag som är rätt (utan att ha använt system 2 och resonerat sig fram till det) eller en brandman som utan att egentligen kunna förklara det själv evakuerar sig och sina kollegor ur en brinnande lägenhet som sekunderna efteråt exploderar. Båda agerade på magkänsla i form av att de utifrån tidigare erfarenheter kände igen ett mönster – den förste av hur schackpjäserna stod i förhållande till varandra, den andre en kombination av temperaturförnimmelser, lukter och ljud.

Jag har läst boken på engelska på min läsplatta men den kom snabbt översatt till svenska också (säljs till exempel av internetbokhandlarna adlibris.com och bokus.com), och jag slår vad om att många bibliotek antingen har den redan (kolla här) eller är intresserade av att köpa in den om du frågar efter den!

Daniel Kahneman, Tänka, snabbt och långsamt, Stockholm: Volante 2012 (ISBN 978-91-86815-72-1 (inb))

Kategorier
Slow blog

Det ska ta tid

Vi pratar en hel del om tid och om nuet i terapirummen på Stressmottagningen. Vad vill du lägga din tid här i livet på? Vad är viktigt för dig? Förra veckans bästa sammanfattning kom från en patient som berättade att hon förhåller sig annorlunda till tid nu jämfört med tidigare:

”Förr ville jag bara bli klar så snabbt som möjligt med matlagningen eller vad det var som skulle fixas. Nu får det ta den tid det tar; det ska ta tid.”

Ah, så inspirerande ord! Det som är viktigt för oss och som vi vill lägga tid på – till exempel att ta hand om oss själva och familjen med bra mat – ”får” inte bara lov att ta tid, det ”ska” ta tid!

Kategorier
Slow blog

Kultur och hälsa

Ikväll är vi några kollegor som ska gå och se pjäsen ”Att måla en häst” av och med Ida Wahlund på Teater Giljotin vid St Eriksplan i Stockholm. Att måla en häst är en pjäs om allt vi hittar på för att slippa göra det vi mest av allt längtar efter, säger Ida. (Se mer om pjäsen på www.idawahlund.com och boka en plats att se föreställningen på www.teatergiljotin.se (den spelas under oktober 2012).)

Det finns intressant forskning om kulturaktiviteter och hälsa. Jag kommer direkt att tänka på sambandet som tycks finnas mellan minskad risk för utmattning och gemensamma kulturaktiviteter på arbetsplatser (även när det inte är särskilt ofta det anordnas) (se till exempel här) och på Julia Romanowskas konstbaserade ledarskapsutbildning. Den är bra beskriven i den här länkade DN-artikeln: utmanande och tvetydig konst som i studien ger bättre ledare än försvarets bästa och mest välstrukturerade ledarskapsutbildning.

Kategorier
Slow blog

Så här lång semester behöver du

Även i sommar har våra experter fått svara på frågan hur lång semester man behöver. Hur lång tror du? Är det ett biologiskt behov?

För att fundera över huruvida det kan vara ett biologiskt behov att vara helledig några veckor per år, så fundera över hur djur gör – tar djur semester? Nej. Semester från arbetet är en människouppfinning som kom i samband med lönearbete, och längden på den lagstadgade semestern skiljer sig åt över tid och på olika platser i världen. Dessutom går det ju faktiskt att vila på arbetet och stressa på semestern. Det är inte på något sätt genetiskt inprogrammerat i oss att behöva någon särskild mängd semesterdagar per år. Det som vår biologi däremot kräver – i likhet med alla djurs – är någon form av balans mellan ansträngningar och återhämtning. Vi är rätt så flexibla och kan överanstränga oss både stunder (som under ett 100-meterslopp), dagar (stressig deadline) och längre perioder (jobbig tid både hemma och på jobbet) utan att det är särskilt skadligt för oss – så länge vi återhämtar oss efteråt och bygger upp oss igen. Så medan semester är ett nytt fenomen, är återhämtning något vi alltid behövt.

Semester kan vara så många saker – stimulans, omväxling och nya upplevelser. Tid att göra saker vi annars inte hinner, saker som behöver göras eller som vi har lust att göra. Och förstås välbehövlig återhämtning!

Kategorier
Slow blog

Alzheimers sjukdom och meningen med livet

Känns det du gör idag trivialt och oviktigt?

Som du kanske vet finns det en del konkreta, fysiska förändringar i hjärnan som är kopplade till Alzheimers sjukdom. Nu har en studie fångat mitt intresse som visar att det viktigaste för hur mycket Alzheimersymptom (till exempel kognitiva nedsättningar) någon har inte beror på hur lite eller mycket fysiska förändringar i hjärnan han eller hon har. Andra faktorer tycks spela större roll. Och en av dessa faktorer som spelar stor roll handlar om att uppleva mening med livet. De äldre i studien som svarade ”ja” när forskarna frågade dem om de känner att de har mål och mening med livet och ”nej” när forskarna frågade om de upplever att deras dagliga aktiviteter känns triviala och oviktiga hade mindre kognitiva nedsättningar jämfört med jämnåriga som inte upplevde mening med livet, och det nästan oavsett de fysiska förändringarna.

Det fantastiska med det här är, förutom att än en gång förundras över vilken kraft vi människor har i oss, att detta är något som går att påverka. Du behöver ingen ACT-terapeut för att finna mening i livet, även om det är just precis sådant vi håller på med: hjälpa dem vi träffar att leva liv som de själva tycker är viktiga och värdefulla, snarare än begränsade av oro, smärta eller fysiska hjärnförändringar.

Artikeln jag har läst är:

Boyle, PA, Buchman, AS, Wilson, RS, Yu, L, Schneider, JA, Bennett, DA (2012). Effect of Purpose in Life on the Relation Between Alzheimer Disease Pathologic Changes on Cognitive Function in Advanced Age. Arch Gen Psychiatry 69(5):499-505

Samma forskningsgrupp har tidigare hittat fler positiva samband med att uppleva mening med livet, till exempel ökad funktionsförmåga och till och med ökad överlevnad, se till exempel:

Boyle, PA, Barnes, LL, Buchman, AS, Bennett, DA (2009). Purpose in life is associated with mortality among community-dwelling older persons. Psychosom. Med. 71(5):574-579.

  • Etiketter