Kategorier
Slow blog

Kropp & Själ i P1: Lathetens revansch

I vår tid högaktar vi effektivitet, har höga ambitioner och strävar efter optimering. Men samtidigt blir allt fler sjuka av stress och utmattning. Kanske är det dags för lathetens revansch?

Kropp & Själ-redaktionen med Ulrika Hjalmarson Neideman som programledare lade upp för en intressant diskussion med präster, forskare, självutnämt lata personer och så jag som psykolog alldeles runt jul. Vi pratade om saker som:

  • Är det bra att vara lite lagom lat?
  • …eller är lättja alltid en dödssynd?
  • Måste vi kalla oss själva lata när vi tar välförtjänt – eller bara välbehövlig eller välgörande – vila?
  • Och är lathet motsatsen till optimering – eller optimerar vi för att kunna lata oss mer?

Vi är inne i en optimeringssjuka. Vi försöker ställa in vårt arbetsliv och vår vardag efter vår bästa dag, när du är som piggast och allt funkar.

Avsnittet heter Lathetens revansch och sändes på julafton 2019, se Kropp & Själs hemsida hos Sveriges Radio P1. Du kan till exempel lyssna på det här nedan.

Sveriges Radio P1 191224 Kropp & Själ: Lathetens revansch
Kategorier
Slow blog

Hitta det, fixa det

The find it, fix it model of medicine doesn’t work any more.
(Översatt ungefär: ”Hitta det, fixa det”- modellen för sjukvården fungerar inte längre).

Det är västvärldens mindfulness-förespråkare nummer ett, Jon Kabbat-Zinn som säger så i en intervju i den brittiska dagstidningen The Guardian igår 7 april 2013. Han menar att av de problem som vi idag söker läkarvård för så hjälper vår vanliga medicinska vård alltför lite, trots att våra samhällen lägger enorma resurser på den. Och han föreslår ett alternativ.

Jon Kabbat-Zinn har utvecklat en metod som kallas MBSR (Mindfulness-Baserad Stress Reduktion). Den metoden har många gemensamma nämnare med flera andra metoder som får allt större vetenskapligt stöd idag, till exempel Mindfulness-baserad Kognitiv Terapi (MBCT utvecklat av Teasdale & Williams) och Acceptance and Commitment Therapy (ACT utvecklat av Hayes, Wilson & Strosahl). Gemensamt för de här metoderna är att utgångspunkten inte är att vårt normaltillstånd är lycka och total besvärsfrihet i varken kropp eller själ. Utan att det är lite som det är. Och att vi kan göra något av det – få ihop ett bra liv med utgångspunkt i hur det ändå redan är just nu.

Läs den engelsk-språkiga intervjun med Jon Kabbat-Zinn genom att följa länken nedan:

http://www.guardian.co.uk/lifeandstyle/2013/apr/07/zen-buddhism-nhs

(Se även blogginlägget här).

Kategorier
Slow blog

Att skatta sin stress

Hittade lite intressant information på den amerikanska psykologföreningens (APA’s) hemsida om stress.

De hade fått för sig att fråga folk hur mycket stress de i snitt hade upplevt under den senaste månaden på en skala från 0 (lite eller ingen stress) till 10 (mycket stress). Det var intressant nog att se hur svaren fördelade sig prydligt längs en liten linje där yngre rapporterade i genomsnitt högre stressnivåer (5,4) än medelålders (4,7) och äldre (3,7). Men sedan hade de också frågat var och en var de trodde att gränsen för ”hälsosam stress” låg på samma skala. Vad tror du, tror du att vi i olika åldrar eller generationer svarar olika på det?

Jag tyckte det var intressant att se ännu en prydlig linje med de yngsta (18-33-åringar) som trodde att upp till ett snittvärde på 4,0 var hälsosamt, 34-47-åringar snittade 3,8, 48-66-åringar 3,4 och studiens äldsta (över 67 år) tänkte sig en gräns vid 3,0 på den 10-gradiga skalan.

Är det så att vi alltid tänker att bara lite mindre stress än vi har just nu skulle gå bra, liksom jag ofta tror att om jag bara fick en vecka/en timme/fem minuter till på mig att slutföra min uppgift så skulle den bli mycket bättre. Varje åldersgrupp hade ju skattat ett värde strax under sitt eget upplevda värde.

Å andra sidan var diskrepansen mellan upplevd och hälsosam stress störst i gruppen med 34-47-åringar; de var i snitt 1,7 poäng mer stressade jämfört med värdet som de tänker sig gäller för hälsosam stress medan de allra äldsta hade minst skillnad med bara 0.7.

En stor del i varje åldersgrupp (29-39%) upplevde också att stressen hade ökat sedan förra året. Tänk då tyckte åtminstone en 60-70% att deras stress inte hade ökat.

Blir vi nåt klokare av en sån här studie? Vad mäter frågorna egentligen? En sak är i alla fall säkert; folk i snitt upplever sig själva mer stressade än vad de i snitt tror är hälsosamt.

Studien finns beskriven på APA’s hemsida , se http://www.apa.org/news/press/releases/stress/2012/generations.aspx

Kategorier
Slow blog

Synen på psykisk ohälsa

Jag har försökt att skriva ihop mina tankar som väcks av debatten om uppdateringen av vårt diagnossystem för psykisk ohälsa DSM. Men än så länge får jag inte ihop mina ord till ett läsbart inlägg.

Låt mig istället bara kommentera att det här är en mycket viktig debatt, långt större än detaljerna i kriterierna i den uppdaterade versionen. Det handlar om hur vi ser på psykisk ohälsa. Vad är normalt? Vad är onormalt? Hur påverkar förekomsten av en diagnos vårt behov av behandling för den? (Jag har varit inne på detta i tidigare inlägg också).

Kom ihåg att psykiatriska diagnoser inte ”finns” utan är uppfunna av människor i ett försök till en meningsfull gruppering av symptom för att möjliggöra forskning och spridning av forskningen till klinikerna.

Radioprogrammet P1-Morgon har pratat om det nu på morgonen, läs och lyssna här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5408770&play=4363938&playtype=Ljudklipp

 

Kategorier
Slow blog

Det ska ta tid

Vi pratar en hel del om tid och om nuet i terapirummen på Stressmottagningen. Vad vill du lägga din tid här i livet på? Vad är viktigt för dig? Förra veckans bästa sammanfattning kom från en patient som berättade att hon förhåller sig annorlunda till tid nu jämfört med tidigare:

”Förr ville jag bara bli klar så snabbt som möjligt med matlagningen eller vad det var som skulle fixas. Nu får det ta den tid det tar; det ska ta tid.”

Ah, så inspirerande ord! Det som är viktigt för oss och som vi vill lägga tid på – till exempel att ta hand om oss själva och familjen med bra mat – ”får” inte bara lov att ta tid, det ”ska” ta tid!

Kategorier
Övningar

Medvetet närvarande i vad-du-vill

Här följer ett ljudspår som kan vägleda dig att under drygt sex minuter nyfiket utforska nuet med fokus på något du själv väljer. Du kan till exempel välja att uppmärksamma:

  • ljuden runt omkring dig
  • dina egna kroppsförnimmelser: förnimmelser som dyker upp vartefter, som du kan lägga märke till på de fyra punkterna från en av introduktionsövningarna, de förnimmelser du kan känna kontakt med underlaget, de ställen där du kan lägga märke till dina egna kläder eller de som du kan notera om du låter din uppmärksamhet vandra systematiskt från tårna och uppåt i kroppen så att det blir en kroppskännings-övning (body scan).
  • din egen andning. Följ din andning en stund, till exempel med hjälp av tipsen du övade in med 10 medvetna andetag. Att följa andningen som alltid sker i nuet kallar vi vårt andningsankare!
  • alla dina egna upplevelser såsom de passerar ditt medvetande – tankar, känslor, minnen, bilder, kroppsförnimmelser, handlingsimpulser och så vidare. Jag kallar detta helt enkelt för en observatörsövning – du observerar bara dina egna upplevelser under en stund, istället för svarar på dem eller ens värderar dem. En bra introduktionsövning till detta är till exempel Knackande närvaro.

För alla övningar i medveten närvaro:

  1. För din uppmärksamhet till det som du valt att uppmärksamma.
  2. Undersök det med din nyfikenhet utan att döma eller värdera.
  3. Varje gång som du tappar din uppmärksamhet (och det kommer du att göra många gånger för det är så vårt sinne fungerar), för den tillbaka!

För att lyssna på ljudspåret klicka på -> Närvarande i vad-du-vill

© Kerstin Jeding ℗ BonnierAudio. Stort tack till Frekvens Produktion AB för inspelning och till min ljudboksförläggare Bonnier Audio som möjliggjort hela inspelningen!

Vill du prova fler övningar i medveten närvaro från kerstinjeding.se? Klicka här.
Vill du veta hur du din närvaro och din kontakt med nuet kan hjälpa dig i livet, läs 29 sidor mot stress, 29 sidor mot oro eller 29 sidor mot sömnbesvär. Se här. Teknikerna används också i vår bok Vägen ur utmattningssyndrom, se mer om den här

Kategorier
Slow blog

ACT för mig själv

När vi arbetar med ACT så utgår vi från att vi ofta gör situationer värre när vi försöker undvika det som är obehagligt i dem, vilket förstås är tvärtemot vad vi hoppas. En orolig person som försöker undvika oro kan ofta bli än mer oroad som resultat. En person som fått en läskig tanke i huvudet (tänk om…) och försöker bli av med den, kan ofta uppleva att den poppar upp allt oftare och allt mer påträngande.

Liksom många av våra patienter på Stressmottagningen helt mänskligt försöker undvika att bli av med obehagliga tankar och känslor, så gör vi som arbetar på mottagningen det också. Vi vill ju hjälpa, och när vi hör hur jobbigt personen vi möter har det, så vill vi förstås meddetsamma ta bort hans eller hennes obehag (och vår egen klump i bröstet, eller våra egna tankar om att vi borde kunna hjälpa alla). Trots att vi har lärt oss både från utbildning och av erfarenhet att det inte fungerar särskilt bra. Vi behöver tillämpa våra enkla metoder själva lika mycket som alla andra.

En forskningsstudie gjord just på människor som mig som arbetar med att rehabilitera andra visar hur stor påverkan faktorerna vi kallar öppen, medveten och aktiv har på vårt eget välmående och funktionsförmåga. Och hur vi, om vi själva väljer att inte acceptera svåra upplevelser utan fortsätter att kämpa emot dem, har ökad risk för utbrändhet. Eller när vi glömmer bort att vara närvarande i nuet, eller inte tar oss besväret att aktivt göra de saker vi vet är viktiga för oss. Och det gäller alltså mig och mina kollegor på Stressmottagningen – specialiserade på att behandla just utbrändhet och utmattningsdiagnoserna – lika mycket som våra patienter. Och det gäller förstås dig också. Kunskaperna våra metoder bygger på kommer inte från någon specialiserad teori ihopknåpad för folk som inte mår bra. De kommer från allmänpsykologi.

Studien jag citerar ovan är:
McCracken, LM & Yang, S-Y (2008), A Contextual and Cognitive-Behavioural Analysis of Rehabilitatio Workers’ Health and Well-Being: Influences of Acceptance, Mindfulness, and Values-Based Action. Rehabilitation Psychology 53(4):479-485. 

Kategorier
Övningar

Tre tre tre – med ljud

Att öva medveten närvaro är lätt – till och med jättelätt! Det enda som krävs är nyfikenhet och din fulla uppmärksamhet. Det här är en enkel introduktionsövning till medveten närvaro som jag kallar 3-3-3. Jag vet inte vem som har hittat på övningen, men skickar en tacksam tanke till honom eller henne!

I övningen uppmärksammar man tre saker man ser, hör och känner i tur och ordning. När du har övat in den är det är en bra, enkel och strukturerad övning att ta med sig de gånger man som bäst behöver förankra sig i nuet.

För alla övningar i medveten närvaro:

  1. För din uppmärksamhet till det som övningen föreslår dig att uppmärksamma.
  2. Undersök det med din nyfikenhet.
  3. Varje gång som du tappar din uppmärksamhet (och det kommer du att göra många gånger för det är så vårt sinne fungerar), för den tillbaka!

Du kan antingen följa den skriftliga vägledningen nedan, eller låta dig vägledas av ljudspåret. Liksom med de andra övningarna, kommer du snart att lära dig övningen utantill och kan göra den var och när som helst utan vägledning!

För att lyssna på ljudspåret klicka på -> Tre-tre-tre

© Kerstin Jeding ℗ BonnierAudio. Stort tack till Frekvens Produktion AB för inspelning och till min ljudboksförläggare Bonnier Audio som möjliggjort hela inspelningen!

Här nedan följer vägledning i form av text:

Börja med att på ett faktiskt sätt beskriva tre saker du ser, gå därefter över till att beskriva tre saker som du hör och sist tre saker du känner i kroppen. Exempel: ”Jag ser en grön blyertspenna, jag ser bordet som har fyra ben och är gjort av trä och den blå lampan i metall som hänger över bordet. Jag hör tåget åka förbi, någon som pratar i rummet bredvid, en stol som gnisslar. Jag känner min tyngd mot stolen, jag känner att jag lagt benen i kors, jag känner att mina fötter är varma.”. Kom ihåg att bara beskriva sakerna, inte tycka något om dem.

Nu är det din tur:

3     Beskriv tre saker du ser, tre saker du hör och tre saker du känner.

2     Fortsätt övningen genom att beskriva två saker du ser, hör och känner.

1     Därefter namnger du en av varje.

Bra jobbat! Nu har du provat medveten närvaro i nuet!

Vill du prova fler övningar i medveten närvaro från kerstinjeding.se? Klicka här.
Vill du veta hur du din närvaro och din kontakt med nuet kan hjälpa dig i livet, läs 29 sidor mot stress, 29 sidor mot oro eller 29 sidor mot sömnbesvär. Se här. Teknikerna används också i vår bok Vägen ur utmattningssyndrom, se mer om den här

Kategorier
Övningar

Kontakt med underlaget – med ljud

Här är en liten medveten närvaroövning jag kallar kontakt med underlaget.

För alla övningar i medveten närvaro:

  1. För din uppmärksamhet till det som övningen föreslår dig att uppmärksamma.
  2. Undersök det med din nyfikenhet.
  3. Varje gång som du tappar din uppmärksamhet (och det kommer du att göra många gånger för det är så vårt sinne fungerar), för den tillbaka!

För att lyssna på ljudspåret klicka på -> Kontakt med underlaget

© Kerstin Jeding ℗ BonnierAudio. Stort tack till Frekvens Produktion AB för inspelning och till min ljudboksförläggare Bonnier Audio som möjliggjort hela inspelningen!

Här nedan följer vägledning i form av text:

Sitter du ner just nu, eller ligger du eller står du? Känn nyfiket efter var du har kontakt med underlaget – under fötterna? Under baken? Längs med hela kroppen? Försök att känna efter så detaljerat du kan precis var underlaget bär upp din kropp. Om du känner marken eller golvet under fötterna, var under högerfoten känner du det? Vilka tår, var under sulan, på hälen? Och var på vänsterfoten?

Var går gränsen för var du kan känna underlaget? Följ den gränsen som om du ritade längs den i ditt medvetande.

Bara lägg märke till dina förnimmelser. Just nu behöver du inte ha åsikter om det du lägger märke till, och inte heller förändra något. Vill du till exempel justera din ställning så gör det när du övat klart.

Fortsätt att så här i detalj känna de olika ställena som din kropp har kontakt med underlaget.

Vill du prova fler övningar i medveten närvaro från kerstinjeding.se? Klicka här.
Vill du veta hur du din närvaro och din kontakt med nuet kan hjälpa dig i livet, läs 29 sidor mot stress, 29 sidor mot oro eller 29 sidor mot sömnbesvär. Se här. Teknikerna används också i vår bok Vägen ur utmattningssyndrom, se mer om den här

Kategorier
Övningar

Kläderna mot huden – med ljud

Här är en liten medveten närvaroövning som enkelt handlar om att uppmärksamma hur kläderna känns mot huden – just nu.

För alla övningar i medveten närvaro:

  1. För din uppmärksamhet till det som övningen föreslår dig att uppmärksamma.
  2. Undersök det med din nyfikenhet.
  3. Varje gång som du tappar din uppmärksamhet (och det kommer du att göra många gånger för det är så vårt sinne fungerar), för den tillbaka!

Du kan antingen vägleda dig själv och bara känna efter, eller läsa de skriftliga tipsen nedan, eller låta dig vägledas av ljudfilen

För att lyssna på ljudspåret klicka på -> Kläderna mot huden

© Kerstin Jeding ℗ BonnierAudio. Stort tack till Frekvens Produktion AB för inspelning och till min ljudboksförläggare Bonnier Audio som möjliggjort hela inspelningen!

Här nedan följer vägledning i form av text:

Fokusera din uppmärksamhet på din kropp, och vänd all din nyfikenhet till din hud. Kan du känna den? Känn nyfiket efter på händerna, på armarna, i ansiktet och på smalbenen.

Börja nu nedifrån tårna och vandra uppåt längs din kropp, och lägg märke till var du kan känna dina egna kläder mot din hud.

Leta med nyfikenhet efter var precis som dina kläder börjar och slutar på kroppen – var exakt kan du känna att strumporna tar slut? Var är första stället du kan känna dina byxor på? Känner du dina underkläder? Linningen? Känner du tröjan eller skjortan mot magen, ryggen, axlarna, armarna, handlederna? Känner du var på halsen kragen slutar – känner du den runt hela halsen?

En liten stund nu, bara märke till hur du kan känna dina kläder mot din kropp.

Vill du prova fler övningar i medveten närvaro från kerstinjeding.se? Klicka här.
Vill du veta hur du din närvaro och din kontakt med nuet kan hjälpa dig i livet, läs 29 sidor mot stress, 29 sidor mot oro eller 29 sidor mot sömnbesvär. Se här. Teknikerna används också i vår bok Vägen ur utmattningssyndrom, se mer om den här