Kategorier
Slow blog

DN: Så står du ut i en pandemi som aldrig verkar ta slut

Evelyn JonesDagens Nyheter kontaktade mig och Giorgio Grossi för att fråga: Hur länge klarar vi en kris, och vad kan man göra för att må bättre om pandemin pågår under en längre tid?

Du hittar artikeln Evelyn skrev utifrån vårt samtal på DN Insidan idag 1 februari 2021. Vi pratar om ovisshet, acceptans, kontroll, oro, nuet, varningssignaler och sociala kontakter under smittskyddsrestriktioner.

Kategorier
Slow blog

Arbetsliv: Ny bok om att hantera coronaoro

Vi har pratat med Sveriges största arbetsmiljötidning Arbetsliv om krisstress och coronaoro.

– När vi sätter livet på paus och liksom håller andan tills det äntligen ska vara över ökar risken att vi hamnar i passivitet, ensamhet och stillasittande. Detta är saker som är kopplade till både sämre fysiskt och psykiskt välmående.

Kerstin Jeding i Arbetsliv 28 januari 2021

Vill du läsa hela texten, klicka här för att komma direkt till artikeln i Arbetsliv.

Kategorier
Slow blog

HD och Sydsvenskan: Vi kan inte bara hålla andan tills krisen är över

Såhär skriver Maria Werner, reporter på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan i tidningen idag efter ett samtal med mig tidigare:

Avbokade semesterresor, inställda bröllop och uppskjutna jobbprojekt. Mycket i livet har satts på paus under det gångna året. Vågar vi skriva in något alls i kalendern för 2021 under rådande pandemi?
– Ja, vi kan inte bara hålla andan tills krisen är över utan måste hitta sätt att leva våra liv även medan den pågår, säger psykologen Kerstin Jeding.

Maria Werner, HD/Sydsvenskan 201229

Och så skriver Maria vidare om saker vi kan göra för oss själva för att må bra under pandemin som just nu bara fortsätter och fortsätter. Det handlar både om enkla saker som att hålla rutiner och få dagsljus, och om strategier för att hantera ovissheten och andra tankar och känslor som kan vara svåra under en långdragen kris. I vår bok Krisstress beskriver vi utförligt dessa tips och strategier baserade på KBT och ACT.

Tack till Maria Werner, redaktör för Inpå livet i HD/Sydsvenskan och till fotograf Johanna Lundberg från Bildbyrån som tog fina bilder längs med mina egna vardagliga promenadstråk längs Mälaren.

Kategorier
Slow blog

Så kan du minska din oro och stress – Vetenskapsradions coronaspecial

Jag och min kollega Giorgio Grossi pratade med Katarina Sundberg från Sveriges Radio tidigare i veckan. Vi pratade om vad som skiljer en pandemi från en mer personlig kris, om stress är samma som bristen på kontroll, om ACT (Acceptance and Commitment Therapy), om vad det är som man egentligen ska acceptera (och inte), om hur man kan hantera ensamhet, och om det vetenskapliga stödet för de metoder vi tar upp i vår bok Krisstress.

Katarina ber oss också om några allmänna tips:

  • Underskatta inte vikten av att ta hand om ditt fysiska välmående för ditt psykiska välmående
  • Leta efter något litet du kan göra (istället för att fastna i allt som inte går)
  • Skilj på aktiv tid och ledig tid (om du inte vet när du arbetar vet du inte heller när du är ledig)
  • Hantera ensamhet med små steg som att hjälpa någon annan, lägga ner skärmen, och säga hej

Lyssna på Vetenskapsradions Coronaspecial från Sveriges Radio nedan, eller få fler tips och strategier i vår bok KrisStress.

Kategorier
Slow blog

Aftonbladet TV: Så klarar du coronavintern

Utifrån min lista och ett trevligt digitalt samtal klippte Ida Johansson ihop följande som hon döpte till

Psykologens tips – så klarar du coronavintern

Psykologen, föreläsaren och författaren Kerstin Jeding, som har varit med och skrivit boken Krisstress berättar om hur man kan hantera stress och oro under pandemin.

Vad skulle du svara på frågan om vilka som är dina fem bästa tips för att hantera stress och oro under pandemin? Här ser du vad jag svarade:

Kategorier
Slow blog

Krisstress – om att hantera en långvarig kris

Idag kommer Giorgio Grossi och min nya bok ut: Krisstress – att hantera en pandemi, coronaoro och andra långvariga påfrestningar (Natur & Kultur, 2020).

Det är så många av oss som påverkas på så många olika sätt av coronapandemin. Vi blir oroliga för egen eller andras hälsa, vårt arbete sker i omfattande skyddsutrustning under stor press, eller så tvingas vi arbeta hemifrån eller har blivit permitterade och uppsagda. Vissa av oss hanterar situationen med att självmedicinera med alkohol, så att andra av oss lever med någon med alkoholbesvär. En del är utsatta för fysiskt eller psykiskt våld i hemmet som blivit värre av isoleringen och krisen. Några har fått svårt att sova, har ökat sin oro eller hälsoångest, har långtråkigt, har tappat rutinerna eller känner sig nedstämd. Vi har kallat detta för kris-stress.

Jag och min kollega Giorgio har skrivit en bok till oss alla – oavsett på vilket sätt vi har blivit påverkade av krisen. Vi har nog alla sett de viktiga och grundläggande råden om att hålla rutiner, ta hand om kroppen med bra mat, rörelse och dagsljus och att hålla oss aktiva och sociala. Vår bok tar råden ett steg vidare och ger färdigheter i att hantera de upplevelser och beteenden som finns i stress. Boken har tre delar:

  1. Om stress under kriser
  2. Stresshantering – de generella verktygen, strategierna och förhållningssätten
  3. Specialkapitel för 14 olika situationer så att du snabbt kan läsa de snabba och specifika råden för just din situation, och få tips på vilka avsnitt i del 2 som är mest relevanta för dig.

Vårt viktigaste budskap är att vi inte passivt behöver låta krisen drabba oss. Det finns många enkla, små strategier som du kan prova för att se om de hjälper dig. Boken är full av övningar och tips för olika situationer. Och kärnan av boken – mittendelen – är generella strategier som är bra för oss alla för att hantera livet när det utmanar oss. Råden utgår från tredje vågens KBT: Acceptance and Commitment Therapy (ACT).

Sätt inte ditt liv på paus under en kris. Hitta sätt som är anpassade utifrån omständigheterna och ta ett litet steg i taget.

Vårt mål med boken är att ge dig de redskap du behöver för att hålla dig frisk genom långvarig stress under en kris. Det är en viktig folkhälsofråga.

här presenterar förlaget boken

Vad kan vi göra för att orka hålla ut om en kris blir långvarig? Vad behöver vi veta om stress?

Coronaepidemin och andra samhällsövergripande kriser påverkar vår vardag, hälsa, ekonomi, sorg, ensamhet, sömn och vårt liv på så många andra plan. Stresspåslaget ökar; rädsla och oro gör det svårt att hantera ovissheten i en osynlig fiende som till exempel covid-19.

De flesta av oss påverkas av en stor kris. Många får ställa om, pressen ökar på vårdpersonal medan andra blir av med jobbet och personer som redan besväras av psykisk ohälsa riskerar att må sämre. Men allt är inte nattsvart och för många som haft en överaktiv livsstil innan coronapandemin kan en sänkning av tempot faktiskt ha medfört större möjligheter att vila, koppla av, träna och ta hand om sig själv.

Oavsett vilken situation du känner igen dig i har du hjälp av att veta mer om hur en kris stressar oss och vad du kan göra åt det.

Giorgio Grossi och Kerstin Jeding, ledande aktörer inom stresshantering i Sverige, förmedlar här livsviktig kunskap om varför vi blir sjuka av stress och ger strategier för hur man ska orka i en svår tid.

Sagt om boken:
…en oerhört välskriven och omfattande bok…
…lättillgängliga praktiska tips och övningar samt informationsspäckade och tankeväckande texter…
…passande läsning för alla som önskar större kunskap om stress, kriser och livshantering…
…konkreta verktyg för att steg för steg skapa bättre livsbalans i riktning med ens egna värderingar. 

BTJ (som gav boken betyget 5/5)

Se på Natur & Kulturs hemsida.

Vill du läsa boken?

Du kan köpa boken i fysisk eller nätbaserad bokhandel (som också har digitala utgåvor) som Adlibris.se, bokus.se eller Akademibokhandeln eller läsa den som e-bok hos till exempel Storytel, Bookbeat eller Nextory eller se om den finns att låna på ett bibliotek nära dig.

Vill du ha en föreläsning på samma tema som boken?

Både jag och min medförfattare Giorgio Grossi föreläser gärna för din organisation om att hantera den stress som en kris som den pågående pandemin för med sig. Vi följer Folkhälsomyndighetens aktuella rekommendationer och kan ge föreläsningen antingen på plats hos er eller digitalt. Välkommen att kontakta mig för att diskutera upplägg och offert, eller kontakta min kollega via hans hemsida giorgiogrossi.se.

Länk till myndigheternas samlade Krisinformation med aktuell information och gällande råd och rekommendationer under coronapandemin – klicka här.

Länk till SKR´s Stödlista för psykisk hälsa i kristider – klicka här.

Kategorier
Slow blog

Ny bok kommer snart

Kategorier
Slow blog

Aktuellt: Hur hålla ut när krisen fortsätter?

Vi har redan kämpat med att hålla social distans i flera veckor. Sveriges Televisions fördjupande nyhetsprogram Aktuellt (den 16 april 2020) ville prata om hur vi kan hålla ut och orka fortsätta hålla oss till smittskyddsrekommendationerna under den pågående Corona-pandemin när det nu fortsätter över en allt längre tid. Lotta Bouvin ställde frågor till mig, som jag nedan broderar ut svaren lite mer på.

Hur ska vi orka?

Kom ihåg varför vi gör det! Vi gör det inte för att vi har lust till det, utan för det är vad vi kan göra som påverkar krisen till det bättre.

De flesta av oss förstår att pandemin är ett stort hot mot samhället på flera olika sätt, och genom att följa myndigheternas råd så kan vi alla hjälpa till att hantera det hotet så bra som möjligt. Och om vi jämför med andra samhällskriser eller folkhälsohot – som krig eller fetmaepidemier – så är den vanliga medborgarens insats för att hjälpa samhället jämförelsevis lätt. Ingen av oss behöver lära oss att hantera ett automatvapen eller en granatkastare och dra ut i krig, och vi behöver inte ens ut och springa eller äta bättre för att vara till stor hjälp den här gången. Vi behöver bara göra saker som att klara av att hålla 2 meters avstånd till våra medmänniskor och arbeta hemifrån.

Jag lyfter gärna fram att några av oss i och med detta offrar något mer – de som vi redan ser i statistik är mer utsatta för våld i hemmet, eller bristande omsorg, eller ökningen i sexuella utnyttjanden över internet med mera. Det är en grupp jag hoppas att vi som samhälle kan stötta extra mycket genom den här tiden.

Finns det något som kan hjälpa oss att hålla motivationen uppe?

Ja, jag tror att det hjälper oss när vi kan se att det gör skillnad – att våra uppoffringar verkar spela roll i statistiken. Det är till exempel upplyftande att se statistiken att vi med gemensamma ansträngningar har så extremt förändrade resmönster över påsken. Idag har Folkhälsomyndigheten pratat om en möjlig utplaning av kurvan över både nya insjuknade och nya dödsfall till följd av Covid-19. Det vi anstränger oss för just nu syns i statistiken och verkar spela roll! (se mer nedan).

Kan det inte bli tvärtom – att om man nu ser att kurvan planar ut, hur ska man då kunna stå emot att umgås eller resa?

Jo, det är klart att det kan – om vi skulle tolka det som att det är över och vi inte behöver göra något mer för att det ska fortsätta bli bättre.

Det troliga är dock att det är för att vi gör de här sakerna, och fortsätter att göra dem, som vi kan hantera eller komma ur krisen så bra som möjligt. Det är motiverande att fortsätta med denna kostsamma fysiska isolering nu när vi får tecken på att det faktiskt gör skillnad.

Det syns på flera sätt. Förutom att vi såg i statistiken från påskhelgen att de flesta av oss valde att stanna hemma (vi gör det här tillsammans!), så har vi ganska tidigt sett tecken på att annan allmän smittspridning har gått ner (som vanliga influensasäsongen och vinterkräksjukan – se bild), och nu senast på den hoppfulla utplaningen (eller åtminstone inte ytterligare ökning) i Covid-19-kurvorna (se bild). Experterna har sagt att det vi gör nu märks i statistiken om några veckor, och det ger gott hopp om att våra ansträngningar lönar sig.

Tecken på att det vi gör spelar roll 1: Minskning av vinterkräksjukan i Sverige 2020 som tros vara en följd av att tillräckligt många av oss följer smittskyddsrekommendationerna för Corona-viruset, se mer på Folkhälsomyndighetens hemsida.
Tecken på att det vi gör spelar roll 2: Antalet sjukdomsfall i Covid-19 har slutat att öka (där kurvorna ser liknande ut för antal i intensivvård och antal avlidna).

Så om vi istället väljer att fortsätta lita på våra expertmyndigheter, som säger att vi behöver fortsätta tvätta händer och stanna hemma för att den här positiva trenden ska fortsätta, så är det förhoppningsvis motivation genom att vi vet att det vi gör som kostar oss alla något också ger effekt. Att det är värt det.

Jag noterade också att de flesta som var intervjuade på stan i inslaget i Aktuellt före vårt samtal pratar om att de ser andra som senaste dagarna börjat röra sig mer på stan etc. Det är alltid intressant att vi tolkar och kommenterar vad andra gör, mer än att vi pratar om vad vi själva gör. För det påverkar självklart vår motivation att göra uppoffringar, om vi ser andra som struntar i att göra dem. Det är samma dilemma vi står inför om vi väljer att ligga i ”rätt” bilfil i morgontrafiken eller om vi ger oss själva rätt att utnyttja kollektivtrafikfilen. De som fuskar kommer tyvärr ofta snabbare fram (och bara ibland ser Polisen och bötfäller), men vi som ligger i den andra filen är de som stolta bär upp systemet – det är vi som tillsammans med varsin liten insats ser till att kollektivtrafiken kan ta sig fram. Och det är samma dilemma vi står inför i miljörörelsen. Du ser andra äta (och slänga) nötkött, köra bensinslukande bilar, flyga långt och ofta och strunta i att sopsortera. Det gör inte din insats mindre värd, utan mer värd. Om vi är tillräckligt många som följer smittskyddsrekommendationerna, så skyddar vi vården och hjälper vårt samhälle ta sig genom krisen.

Jag tycker inte heller att det är konstigt att fler av oss rör oss ute – nu är ju våren här, och i Stockholm där intervjuerna var gjorda har vi haft flera dagar med soligt väder som lockar oss ut! Och utomhus är bra för oss att vara, bara vi håller avståndet.

Många har börjat tröttna på hålla avstånd och social distans. Varför är det så svårt att ändra beteende?

Det som vi redan gör har vi ofta tränat mycket på – äkta mängdträning – så det är inte så konstigt att det är svårare att göra något nytt och annorlunda. Att ändra på våra sociala mönster är dessutom svårt för att det är saker vi både har lust att göra, och mår bra av att göra – vi trivs när vi är aktiva, ute och bland folk. Vår gemensamma utmaning nu är att vara kreativa och hitta så bra sätt som möjligt för att vara det inom ramarna för smittskyddsrekommendationerna.

Hur göra man för att bryta beteendemönster?

Gör dig medveten om det du vill ändra. När gör du beteendet mest, eller var, i vilka situationer?

Bli specifik. Vad exakt vill du ändra på? Hitta på vad du kan göra istället och sätt ett tydligt mål. Det är i vissa situationer lättare att byta ut ett beteende än att bara låta bli att göra det. Men det går att låta bli att göra saker också – du kan till exempel prova att låta bli att klia dig nästa gång det kliar. Det är inte lätt, men det går. Många är hjälpta av att istället för att försöka låta bli att känna att det kliar, låta sig själv undersöka hur det känns med nyfikenhet. Exakt var? Hur vet jag att det kliar, vad är det för kroppsupplevelser jag kan lägga märke till? Förändras de över tid?

Träna på det nya beteendet. Förstås är det mängdträning som är effektivt här också. Ta gärna hjälp av smarta, tokiga eller lustiga hjälpmedel om du tror det hjälper dig antingen att ha lättare att bli medveten om att du håller på att göra beteendet, eller låta bli att utföra det (i stil med att stryka ett illasmakande medel på naglarna för att inte bita på dem).

Vad gör det med oss att hålla social distans, vilka konsekvenser kommer avskildheten att få?

På kort sikt märker många av oss kanske att vi blir rastlösa och har långtråkigt, och att vi saknar att träffa folk, gå på konsert, sportevenemang, fest och familjesammankomster och den stimulans och stöd vi får av det.

På längre sikt riskerar vi att att bli nedstämda om vi inte hittar sätt att hålla rutiner, vara aktiva, röra på oss, få social stimulans och stöd som fungerar under omständigheterna.

Sätt inte ditt liv på paus under pandemin. Vänta inte med att leva ditt liv tills vi är ur krisen – utan hitta sätt som är anpassade utifrån omständigheterna.

Vad väntar efter krisen?

Vi vet från tidigare kriser att nedstämdhet och depressioner kan öka efter det att krisen börjat gå över.

Det tycks som att många av oss håller ut medan det pågår, och kanske är det så att vi läser av att det är ganska normalt att tycka att det är jobbigt just nu. Men när krisen gått över, är det nog lätt att börja tänka att man ”borde” må bra igen, och gör man inte det snabbt nog så börjar man undra om det är något fel på mig, och det kan bli en ond spiral som leder till mer nedstämdhet.

Förebygg nedstämdhet och depression genom att hitta en fungerande vardagsrutin redan nu:

Håll tillräckligt bra rytm för när du sover, när du är aktiv (vare sig det är lönearbete eller annat om du är arbetslös/permitterad), när du har fritid, när du äter med mera. Att ha en sådan rytm i sitt liv är som att ha en bra musik att dansa till, och förstås ibland sväva ut i ett solo från, men sedan kunna återgå till. Nästan alla mår sämre av ständigt oregelbundna tider och upp-och-ner-vända dygn. Det som kallas rutiner behöver inte vara tråkiga, utan låt dem vara rytmen i ditt liv.

Håll dig aktiv och sysselsatt. När vi arbetar får vi 40 timmar i veckan ’gratis’ som kommer med struktur och tidsramar och aktivitet och kontakt med andra. Återskapa det så gott du kan utifrån din situation – vare sig du arbetar som vanligt (eller mer) under pandemin, eller arbetar/pluggar hemifrån just nu, är korttidspermitterad 3 dagar i veckan eller är arbetslös.

Ha kontakt med andra människor. Distansen vi rekommenderas hålla är bara fysisk, inte social. Bor du ensam och är i en riskgrupp träffar du förmodligen väldigt få människor fysiskt just nu, och det är påfrestande för de allra flesta. Även vi som lever med andra har påtagligt förändrade sociala mönster.

Sök sätt att hålla kontakten eller umgås som fungerar just nu. Kanske kan du fika med någon på gården/i trädgården om stolarna står på lagom avstånd, och annars fika tillsammans över ett videosamtal. Fråga de du ändå har kontakt med hur de gör, och vad som fungerar för dem. Prova ny teknik och nya appar.

Ta hand om dig fysiskt – ät bra nog, rör på dig, vistas i dagsljus. De här sakerna spelar stor roll också för vårt psykiska välmående. Att röra på sig är evidensbaserat effektivt för att motverka nedstämdhet och behandla depression, och minst 30 minuters dagsljus om dagen hjälper oss bland annat att känna oss piggare och gladare.

Kanske har du mått bra till en början under pandemin, men börjar märka av att du har glidit in i ett mer passivt och nedstämt tillstånd? Det är att komma igång med samma saker som ovan som hjälper dig. Vänta inte på att lusten kommer först, utan testa att bara göra det som står i råden ovan. Behöver du mer strukturerad hjälp kan du prova gratis och fritt tillgänglig online Må Bra-skola från Doktor 24, eller arbeta dig genom en bra självhjälpsbok som Ut ur depression och nedstämdhet med kognitiv beteendeterapi, ett effektivt självhjälpsprogram av Andersson, Holländare, Lenndin & Vernmark (Viva, 2007). Behöver du mer hjälp så vänd dig till vården genom att kontakta din vårdcentral (de flesta har möjlighet att ta emot digitalt just nu) eller en digital vårdgivare som Doktor 24.

Tillsammans kan vi bromsa smittan!

Jag är psykolog och fil dr i psykologi, så råd om psykologi och psykisk hälsa kan du ta emot från mig. Smittskyddsråd och tolkning av Covid-19-data däremot ska komma från dem som är bra på det:

  • Folkhälsomyndigheten listar på sin hemsida vad du som privatperson kan göra för att bromsa smittan (för direktlänk, klicka här).
  • För saklig och uppdaterad information om coronaepidemin, se Krisinformation.se.

Kategorier
Slow blog

Alla goda råd i corona-tider

Här nedan följer tankar och goda råd som jag pratat med kollegor eller journalister om den senaste veckan med anledning av omställningar, tankar och oro som väcks av corona-pandemin. Om sjukdomen, konsekvenser av samhällsförändringar som till exempel ändrat arbetsliv, eller tankar om ekonomiska konsekvenser på längre sikt.

Det är helt enkelt en sammanställning över saker som vi kan göra för att hantera utmanande situationer i allmänhet, eller ovisshet i synnerhet. Se länkarna nedan.

Läs mer av en psykologs råd och texter relaterade till coronaepidemin (klickbara länkar):

Alla goda råd i ultrakort sammanfattning?
  • Mänsklig kontakt
  • Meningsfull aktivitet

Många går genom stora omställningar och lever med ökad ovisshet och oro de senaste veckorna. Förändringarna har gått snabbt. Sätt inte livet på paus, även om det känns utmanande. Lev ditt liv så vanligt du kan, med kreativa anpassningar där de behövs så att du kan fortsätta med det som är dina meningsfulla aktiviteter på ett sätt eller annat. Genom att låta livet fortsätta även under dessa tider hjälper du både dig själv och oss andra att hantera tiden vi går genom tillsammans just nu så bra vi kan.

I samma båt

En global kris som coronapandemin går vi alla genom tillsammans. Under många andra kriser som människor har gått genom har vi varit uppdelade i skilda läger med vänner och fiender – som till exempel under de olika krigen.

I den pågående Corona-pandemin är mänskligheten tillsammans drabbad av såväl virus som andra samhällseffekter, och det är vi alla som kan hjälpas åt att värna varandras hälsa och välmående. Just nu är vi många som sitter mer eller mindre fysiskt isolerade – en upplevelse vi delar tillsammans. Och tack vara en massa olika kommunikationsmedel behöver vi inte vara socialt isolerade.

I en kris ska vi inte ta vår bug-out-bag och dra till en isolerad källare i skogen. Vi är sociala djur med mycket större chans inte bara för överlevnad utan också för välmående om vi hjälps åt. Håll ihop. Sträck ut en hand. Ta emot en utsträckt hand. Bidra med det du kan.

Känsla av sammanhang hjälper oss genom svårigheter

Från överlevarna av andra världskriget gjorde Aaron Antonovsky och kolleger berömd forskning när de visade att vissa klarade sig bättre än andra genom en sådan långdragen och extrem kris som att sitta i koncentrationsläger. De som klarade sig bättre beskrevs ha en större känsla av sammanhang (KASAM på svenska eller SOC, Sense of Coherence, på engelska). KASAM har tre delar:

  • Begriplighet som kommer från att notera upplevelser av både inre och yttre skeenden – att förstå att man är med om något svårt som händer utanför en som påverkar hur det känns just nu.
  • Hanterbarhet som handlar att uppleva att man har (eller får ta del av) resurser att hantera dessa skeenden – att känna att man nog ska fixa det här med det stöd man får
  • Meningsfullhet som handlar om delaktighet och engagemang i livets utmaningar – att göra vad man kan även medan det är svårt

Bidra med det du kan

Kanske vill du hitta fler meningsfulla aktiviteter genom att hjälpa andra just nu? Hitta på något litet som att fråga dina grannar om de behöver hjälp att handla idag, eller organisera dig med andra. Röda Korset, Frälsningsarmén och andra liknande organisationer brukar vara proffs på att samordna frivilliginsatser när och där de behövs som bäst.

Tillsammans kan vi hantera alla konsekvenser av corona-pandemin så bra det går!

För saklig och uppdaterad information om coronaepidemin, se Krisinformation.se.

Kategorier
Slow blog

Hantera förändrade rutiner

Att arbeta hemma, bli av med jobbet, tillhöra en riskgrupp som rekommenderas att stanna hemma eller vara sjuk i karantän har det gemensamt att man riskerar en sönderslagning av sina rutiner och en social isolering som kan tära på vår hälsa på flera sätt. När jag skriver detta inlägget är vi mitt under corona-tider, men principerna gäller i alla sammanhang.

Arbete är hälsobringande för oss, och forskning (av bland annat Marie Jahoda) visar att det finns fem aspekter av arbetet som bidrar till hälsan:

  1. Regelbunden aktivitet
  2. Tidsstruktur
  3. Kontakt med andra människor
  4. Kollektiva mål
  5. Social status/identitet

Om du blir av med ditt arbete kan du förlora alla fem för en stund, medan även vi som arbetar hemifrån, är sjukskrivna eller är satta i karantän tappar 1, 2 och 3. Att motverka negativa effekter på hälsan kan du göra genom att försöka tillgodose de här fem behoven på andra sätt.

Hur kan du återskapa detta i ditt eller din familjs liv just nu? Här kommer några tankar om de första tre punkterna.

Regelbunden aktivitet

Håll dig aktiv och sysselsatt. Du får förmodligen vara uppfinningsrik och hitta nya sätt för att vara aktiv när rutinerna förändrats. Punkt 1, Regelbunden aktivitet, handlar om att ha saker att göra, att vara sysselsatt – och helst med saker du själv uppfattar som meningsfulla.

Arbetar du, så har du redan många timmar med given aktivitet, men har du hamnat i mer eller mindre strikt karantän (till exempel nu i corona-tider), så kan kvällar och helger se helt annorlunda ut. Och morgnar och luncher också.

Aktiviteter för hemmasittare går just nu att dela upp i två kategorier: saker man behöver kunna göra hemma, eller saker man kan göra utomhus med de man bor med eller ett fåtal andra som kan hålla sig den rekommenderade metern från varandra.

Ta upp en ny hobby, läs en bok, måla, lär dig några fågelläten, sortera dina foton, laga nya maträtter, lyssna på konsert hemifrån eller googla ”aktiviteter hemma” för att få tips på saker att hitta på för vuxna eller barn. Det finns massor med tips på nätet. Just nu är det till exempel dags för påskpyssel.

Utomhusaktiviteter i naturen (till exempel vandring) kommer det allt fler forskningsrön om att vi mår extra bra av. Leta efter idéer från olika håll som här lite tips på både ute- och inneaktiviteter med naturtema från Natursidan eller se till exempel i Naturskyddsföreningens kalender vad du kan delta i nära dig. Det finns flera hemsidor om friluftsliv, och jag tror att alla kommuners hemsidor har flikar om naturupplevelser och vandringsleder i sin kommun som du kan söka upp om du letar efter nya utflyktsmål.

Märker du att du börjar känna dig nedstämd och hängig, så är det att öka din sysselsättning med fler aktiviteter du tidigare tyckt varit roliga eller som skulle kunna vara det som kan hjälpa dig att vända trenden. Som psykolog vill jag gärna poängtera detta extra: minskad aktivitet leder till dämpat humör som in sin tur leder till minskad lust att göra aktiviteter. Det är en ond cirkel som bryts genom att öka aktiviteterna (även om man inte känner lust eller intresse för dem).

Arbetslöshet och långa karantäner ökar risken för nedstämdhet hos många just genom denna onda cirkel, och vi bryter den inte genom att börja tänka positivt eller kämpa för att känna oss gladare igen – det brukar inte fungera. Öka istället din aktivitetsnivå.

Tidsstruktur

Den andra punkten handlar om tidsstruktur, att stiga upp och klä på sig på morgonen, att äta regelbundet och att varva ner med andra aktiviteter på kvällen och komma i säng i lagom tid. Hur dags börjar och slutar skol- och arbetsdagen när ni alla kanske arbetar hemma? När är det rast och lunch? Hur kan ni ersätta de där små promenaderna till och från bussen före och efter jobbet när man jobbar hemifrån?

Här finns det inte ett sätt som passar alla – vissa vill ha strikta skillnader på arbete och fritid (genom fasta tider, att avsätta en specifik plats i bostaden till arbete som man sedan lämnar vid arbetsdagens slut mm) medan andra trivs bra med att det flyter in i varandra mer.

Som psykolog vill jag gärna understryka vikten av någorlunda tidsstruktur, regelbunden aktivitet och kontakt med andra – för att motsatsen – att vända på dygnet, bli passiv och vara ensam – ofta har starkt negativ påverkan på vår mentala hälsa.

Kontakt med andra människor

Tredje punkten handlar om att hålla kontakten med släkt, vänner, arbetskamrater och andra kontakter. Alltid en viktig aspekt för vår hälsa, och nu under corona-tider så behöver vi vara uppfinningsrika och hitta andra sätt att umgås. Använd kanalerna som ni redan använder och ring, kommentera i sociala media, skriv sms – och testa nya sätt. Videosamtala, skicka foton, länkar. Bli också extra kreativa tillsammans och hitta på nya sätt att göra saker tillsammans, kanske titta på samma tv-program och chatta under tiden eller ring varandra efter och prata om det. Gör Melodikrysset tillsammans på lördag. Välj ett recept som ni båda lagar på varsitt håll och äter ”tillsammans”. Spela onlinespel ihop, eller klassiskt schack med varsitt bräde i ett långsamt parti där ni messar dragen till varandra i meddelanden vi andra tycker ser coolt kryptiska ut (”E5 till D7”).

Redan innan vi trädde in i den just nu pågående corona-epidemin, så hade vi en samhällsdebatt om ensamhet och många i vårt land (och vår värld) känner sig ensamma. Med rådande smittskyddsrekommendationer kommer några av oss att bli än mer ensamma. Om du är ensam, ta steg för att bryta din ensamhet på sätt som fungerar just nu. Se tips för att bryta ensamheten på 1177 Vårdguiden. För oss andra kan det handla om att sträcka ut en hand – kanske en digital hand – till en granne, släkting eller arbetskamrat som vi tror kanske skulle uppskatta det just nu.

Se en sammanställning med länkar till en psykologs råd i corona-tider här, eller klicka på etiketten Corona.