Kategorier
Slow blog

Aftonbladet TV: Så klarar du coronavintern

Utifrån min lista och ett trevligt digitalt samtal klippte Ida Johansson ihop följande som hon döpte till

Psykologens tips – så klarar du coronavintern

Psykologen, föreläsaren och författaren Kerstin Jeding, som har varit med och skrivit boken Krisstress berättar om hur man kan hantera stress och oro under pandemin.

Vad skulle du svara på frågan om vilka som är dina fem bästa tips för att hantera stress och oro under pandemin? Här ser du vad jag svarade:

Kategorier
Slow blog

KrisStress i BTJ, TV4, Modern Psykologi och Studio Ett

Vår nya bok Krisstress får helhetsbetyget Briljant (5 av 5) i Bibliotekstjänsts recension! Vi blir både stolta och glada när lektören Linda Ljungskog bland annat skriver:

på ett ödmjukt och lättläst vis med sig av sina gedigna kunskaper om stresshantering och psykisk ohälsa speciellt riktat till alla som mår dåligt till följd av kriser i allmänhet och covid-19-pandemin i synnerhet

oerhört välskriven

lättillgängliga praktiska tips och övningar

BTJ-häftet 24 2020 om KrisStress

Jag och min medförfattare Giorgio Grossi bjöds in till TV4 Nyhetsmorgon för att prata om boken i måndags 16 november 2020:

Redan samma eftermiddag deltog Giorgio i Studio Ett i Sveriges Radio för att prata mer om KrisStress:

Vi bidrog också med en artikel till tidsskriften Modern Psykologi med råd från boken i en artikel som döptes till Stressa ner med myrsteg: Här är forskarnas 5 bästa tips under pandemin.

Nyfiken på tipsen? De finns i Modern Psykologis nummer 9 2020, där vi beskriver hur man kan göra för att hjälpa sig själv med följande:

  • Ta myrsteg
  • Mat och rörelse
  • Håll på dina rutiner och var aktiv
  • Sök gemenskap
  • Hantera dina egna tankar, känslor och kropssförnimmelser

I boken Krisstress fördjupar vi råden än mer, särskilt det sista rådet om att utveckla sina egna strategier för att hantera tankar och känslor, och så lägger vi till en hel del fler bra råd.

Kategorier
Slow blog

Krisstress – om att hantera en långvarig kris

Idag kommer Giorgio Grossi och min nya bok ut: Krisstress – att hantera en pandemi, coronaoro och andra långvariga påfrestningar (Natur & Kultur, 2020).

Det är så många av oss som påverkas på så många olika sätt av coronapandemin. Vi blir oroliga för egen eller andras hälsa, vårt arbete sker i omfattande skyddsutrustning under stor press, eller så tvingas vi arbeta hemifrån eller har blivit permitterade och uppsagda. Vissa av oss hanterar situationen med att självmedicinera med alkohol, så att andra av oss lever med någon med alkoholbesvär. En del är utsatta för fysiskt eller psykiskt våld i hemmet som blivit värre av isoleringen och krisen. Några har fått svårt att sova, har ökat sin oro eller hälsoångest, har långtråkigt, har tappat rutinerna eller känner sig nedstämd. Vi har kallat detta för kris-stress.

Jag och min kollega Giorgio har skrivit en bok till oss alla – oavsett på vilket sätt vi har blivit påverkade av krisen. Vi har nog alla sett de viktiga och grundläggande råden om att hålla rutiner, ta hand om kroppen med bra mat, rörelse och dagsljus och att hålla oss aktiva och sociala. Vår bok tar råden ett steg vidare och ger färdigheter i att hantera de upplevelser och beteenden som finns i stress. Boken har tre delar:

  1. Om stress under kriser
  2. Stresshantering – de generella verktygen, strategierna och förhållningssätten
  3. Specialkapitel för 14 olika situationer så att du snabbt kan läsa de snabba och specifika råden för just din situation, och få tips på vilka avsnitt i del 2 som är mest relevanta för dig.

Vårt viktigaste budskap är att vi inte passivt behöver låta krisen drabba oss. Det finns många enkla, små strategier som du kan prova för att se om de hjälper dig. Boken är full av övningar och tips för olika situationer. Och kärnan av boken – mittendelen – är generella strategier som är bra för oss alla för att hantera livet när det utmanar oss. Råden utgår från tredje vågens KBT: Acceptance and Commitment Therapy (ACT).

Sätt inte ditt liv på paus under en kris. Hitta sätt som är anpassade utifrån omständigheterna och ta ett litet steg i taget.

Vårt mål med boken är att ge dig de redskap du behöver för att hålla dig frisk genom långvarig stress under en kris. Det är en viktig folkhälsofråga.

här presenterar förlaget boken

Vad kan vi göra för att orka hålla ut om en kris blir långvarig? Vad behöver vi veta om stress?

Coronaepidemin och andra samhällsövergripande kriser påverkar vår vardag, hälsa, ekonomi, sorg, ensamhet, sömn och vårt liv på så många andra plan. Stresspåslaget ökar; rädsla och oro gör det svårt att hantera ovissheten i en osynlig fiende som till exempel covid-19.

De flesta av oss påverkas av en stor kris. Många får ställa om, pressen ökar på vårdpersonal medan andra blir av med jobbet och personer som redan besväras av psykisk ohälsa riskerar att må sämre. Men allt är inte nattsvart och för många som haft en överaktiv livsstil innan coronapandemin kan en sänkning av tempot faktiskt ha medfört större möjligheter att vila, koppla av, träna och ta hand om sig själv.

Oavsett vilken situation du känner igen dig i har du hjälp av att veta mer om hur en kris stressar oss och vad du kan göra åt det.

Giorgio Grossi och Kerstin Jeding, ledande aktörer inom stresshantering i Sverige, förmedlar här livsviktig kunskap om varför vi blir sjuka av stress och ger strategier för hur man ska orka i en svår tid.

Sagt om boken:
…en oerhört välskriven och omfattande bok…
…lättillgängliga praktiska tips och övningar samt informationsspäckade och tankeväckande texter…
…passande läsning för alla som önskar större kunskap om stress, kriser och livshantering…
…konkreta verktyg för att steg för steg skapa bättre livsbalans i riktning med ens egna värderingar. 

BTJ (som gav boken betyget 5/5)

Se på Natur & Kulturs hemsida.

Vill du läsa boken?

Du kan köpa boken i fysisk eller nätbaserad bokhandel (som också har digitala utgåvor) som Adlibris.se, bokus.se eller Akademibokhandeln eller läsa den som e-bok hos till exempel Storytel, Bookbeat eller Nextory eller se om den finns att låna på ett bibliotek nära dig.

Vill du ha en föreläsning på samma tema som boken?

Både jag och min medförfattare Giorgio Grossi föreläser gärna för din organisation om att hantera den stress som en kris som den pågående pandemin för med sig. Vi följer Folkhälsomyndighetens aktuella rekommendationer och kan ge föreläsningen antingen på plats hos er eller digitalt. Välkommen att kontakta mig för att diskutera upplägg och offert, eller kontakta min kollega via hans hemsida giorgiogrossi.se.

Länk till myndigheternas samlade Krisinformation med aktuell information och gällande råd och rekommendationer under coronapandemin – klicka här.

Länk till SKR´s Stödlista för psykisk hälsa i kristider – klicka här.

Kategorier
Slow blog

Ny bok kommer snart

Kategorier
Slow blog

Expressen: Så klarar du av att jobba hemma i höst

Jag och Magnus Hellberg från Expressen har pratat om hur vi som arbetat hemma hela våren och sommaren ska klara av att fortsätta arbeta hemma ännu en tid. Artikeln publicerades i Expressen 200828.

Vi pratade om att det är viktigt att skapa rutiner och tillräcklig regelbundhet – vi människor är helt enkelt djur som mår bra av det. Det kan handla om att gå upp ungefär samma tid på morgonen, äta tillräckligt regelbundet och ta pauser – och att vara aktiv på ett lite regelbundet sätt. Vi pratade också om att vissa av oss kan behöva bevaka gränsen mellan fritidslivet och arbetslivet, och hur man kan göra det. Och så pratade vi om att vara tillräckligt social och på sätt anpassade efter förutsättningarna fortsätta (eller komma igång att) ta kontakt med andra människor.

Vi pratade också om hur allvarlig ohälsa man kan få av till exempel den här typen av isolering som långvarigt hemarbete eller social distansering innebär. För de flesta av oss handlar det om att vi tycker det är tråkigt och ensamt och känner oss hängiga – men inte på en nivå som vi blir sjuka av. Risken för ohälsa kommer för de av oss, som när vi känner oss hängiga, slutar att försöka göra de saker som är stimulerande och bra för oss (se tex inlägg här och här). Då kan vi hamna i en spiral som till slut leder till ohälsa. Just detta var en av poängerna som Magnus lyfter fram i artikeln: det kan verkligen löna sig att följa råden ovan!

Du kan läsa mer om det jag skrivit i samband med Corona-pandemin genom att klicka här, och är du nyfiken på vilka råd jag gett när media har frågat så klicka här.

Kategorier
Slow blog

Så får du en bra semester

Jag som arbetar med arbets- och stressrelaterad ohälsa jobbar också mycket med återhämtning, och jag och min kollegor har ofta fått svara på frågor om semester – jag har bloggat om det tidigare, se till exempel en av mina favoritfrågor här: Så här lång semester behöver du.

Jag har nyligen haft ett samtal med Karin Thorsell som skriver för Sveriges Ingenjörers medlemstidning. Vi pratade om hur man kan få en bra semester även i dessa pandemitider trots avståndsrekommendationer, reserestriktioner och orolig ekonomi. Faktiskt är det samma gamla råd som gäller: tänk på syftet med din semester (resten är bara kreativ problemlösning).

Läs artikeln i sin helhet i den webbaserade tidningen Ingenjören:

De senaste åren har man ofta sett rådet att gå ner i varv före semestern för att utnyttja semestern optimalt – så att man inte ska behöva lägga värdefull semestertid på att varva ner. Det tycker jag är ett mycket märkligt och bakvänt råd, se till exempel mina kommentarer i artikeln från Prevents fina tidning Arbetsliv tidigare i år genom att klicka här.

Kategorier
Slow blog

Aktuellt: Hur hålla ut när krisen fortsätter?

Vi har redan kämpat med att hålla social distans i flera veckor. Sveriges Televisions fördjupande nyhetsprogram Aktuellt (den 16 april 2020) ville prata om hur vi kan hålla ut och orka fortsätta hålla oss till smittskyddsrekommendationerna under den pågående Corona-pandemin när det nu fortsätter över en allt längre tid. Lotta Bouvin ställde frågor till mig, som jag nedan broderar ut svaren lite mer på.

Hur ska vi orka?

Kom ihåg varför vi gör det! Vi gör det inte för att vi har lust till det, utan för det är vad vi kan göra som påverkar krisen till det bättre.

De flesta av oss förstår att pandemin är ett stort hot mot samhället på flera olika sätt, och genom att följa myndigheternas råd så kan vi alla hjälpa till att hantera det hotet så bra som möjligt. Och om vi jämför med andra samhällskriser eller folkhälsohot – som krig eller fetmaepidemier – så är den vanliga medborgarens insats för att hjälpa samhället jämförelsevis lätt. Ingen av oss behöver lära oss att hantera ett automatvapen eller en granatkastare och dra ut i krig, och vi behöver inte ens ut och springa eller äta bättre för att vara till stor hjälp den här gången. Vi behöver bara göra saker som att klara av att hålla 2 meters avstånd till våra medmänniskor och arbeta hemifrån.

Jag lyfter gärna fram att några av oss i och med detta offrar något mer – de som vi redan ser i statistik är mer utsatta för våld i hemmet, eller bristande omsorg, eller ökningen i sexuella utnyttjanden över internet med mera. Det är en grupp jag hoppas att vi som samhälle kan stötta extra mycket genom den här tiden.

Finns det något som kan hjälpa oss att hålla motivationen uppe?

Ja, jag tror att det hjälper oss när vi kan se att det gör skillnad – att våra uppoffringar verkar spela roll i statistiken. Det är till exempel upplyftande att se statistiken att vi med gemensamma ansträngningar har så extremt förändrade resmönster över påsken. Idag har Folkhälsomyndigheten pratat om en möjlig utplaning av kurvan över både nya insjuknade och nya dödsfall till följd av Covid-19. Det vi anstränger oss för just nu syns i statistiken och verkar spela roll! (se mer nedan).

Kan det inte bli tvärtom – att om man nu ser att kurvan planar ut, hur ska man då kunna stå emot att umgås eller resa?

Jo, det är klart att det kan – om vi skulle tolka det som att det är över och vi inte behöver göra något mer för att det ska fortsätta bli bättre.

Det troliga är dock att det är för att vi gör de här sakerna, och fortsätter att göra dem, som vi kan hantera eller komma ur krisen så bra som möjligt. Det är motiverande att fortsätta med denna kostsamma fysiska isolering nu när vi får tecken på att det faktiskt gör skillnad.

Det syns på flera sätt. Förutom att vi såg i statistiken från påskhelgen att de flesta av oss valde att stanna hemma (vi gör det här tillsammans!), så har vi ganska tidigt sett tecken på att annan allmän smittspridning har gått ner (som vanliga influensasäsongen och vinterkräksjukan – se bild), och nu senast på den hoppfulla utplaningen (eller åtminstone inte ytterligare ökning) i Covid-19-kurvorna (se bild). Experterna har sagt att det vi gör nu märks i statistiken om några veckor, och det ger gott hopp om att våra ansträngningar lönar sig.

Tecken på att det vi gör spelar roll 1: Minskning av vinterkräksjukan i Sverige 2020 som tros vara en följd av att tillräckligt många av oss följer smittskyddsrekommendationerna för Corona-viruset, se mer på Folkhälsomyndighetens hemsida.
Tecken på att det vi gör spelar roll 2: Antalet sjukdomsfall i Covid-19 har slutat att öka (där kurvorna ser liknande ut för antal i intensivvård och antal avlidna).

Så om vi istället väljer att fortsätta lita på våra expertmyndigheter, som säger att vi behöver fortsätta tvätta händer och stanna hemma för att den här positiva trenden ska fortsätta, så är det förhoppningsvis motivation genom att vi vet att det vi gör som kostar oss alla något också ger effekt. Att det är värt det.

Jag noterade också att de flesta som var intervjuade på stan i inslaget i Aktuellt före vårt samtal pratar om att de ser andra som senaste dagarna börjat röra sig mer på stan etc. Det är alltid intressant att vi tolkar och kommenterar vad andra gör, mer än att vi pratar om vad vi själva gör. För det påverkar självklart vår motivation att göra uppoffringar, om vi ser andra som struntar i att göra dem. Det är samma dilemma vi står inför om vi väljer att ligga i ”rätt” bilfil i morgontrafiken eller om vi ger oss själva rätt att utnyttja kollektivtrafikfilen. De som fuskar kommer tyvärr ofta snabbare fram (och bara ibland ser Polisen och bötfäller), men vi som ligger i den andra filen är de som stolta bär upp systemet – det är vi som tillsammans med varsin liten insats ser till att kollektivtrafiken kan ta sig fram. Och det är samma dilemma vi står inför i miljörörelsen. Du ser andra äta (och slänga) nötkött, köra bensinslukande bilar, flyga långt och ofta och strunta i att sopsortera. Det gör inte din insats mindre värd, utan mer värd. Om vi är tillräckligt många som följer smittskyddsrekommendationerna, så skyddar vi vården och hjälper vårt samhälle ta sig genom krisen.

Jag tycker inte heller att det är konstigt att fler av oss rör oss ute – nu är ju våren här, och i Stockholm där intervjuerna var gjorda har vi haft flera dagar med soligt väder som lockar oss ut! Och utomhus är bra för oss att vara, bara vi håller avståndet.

Många har börjat tröttna på hålla avstånd och social distans. Varför är det så svårt att ändra beteende?

Det som vi redan gör har vi ofta tränat mycket på – äkta mängdträning – så det är inte så konstigt att det är svårare att göra något nytt och annorlunda. Att ändra på våra sociala mönster är dessutom svårt för att det är saker vi både har lust att göra, och mår bra av att göra – vi trivs när vi är aktiva, ute och bland folk. Vår gemensamma utmaning nu är att vara kreativa och hitta så bra sätt som möjligt för att vara det inom ramarna för smittskyddsrekommendationerna.

Hur göra man för att bryta beteendemönster?

Gör dig medveten om det du vill ändra. När gör du beteendet mest, eller var, i vilka situationer?

Bli specifik. Vad exakt vill du ändra på? Hitta på vad du kan göra istället och sätt ett tydligt mål. Det är i vissa situationer lättare att byta ut ett beteende än att bara låta bli att göra det. Men det går att låta bli att göra saker också – du kan till exempel prova att låta bli att klia dig nästa gång det kliar. Det är inte lätt, men det går. Många är hjälpta av att istället för att försöka låta bli att känna att det kliar, låta sig själv undersöka hur det känns med nyfikenhet. Exakt var? Hur vet jag att det kliar, vad är det för kroppsupplevelser jag kan lägga märke till? Förändras de över tid?

Träna på det nya beteendet. Förstås är det mängdträning som är effektivt här också. Ta gärna hjälp av smarta, tokiga eller lustiga hjälpmedel om du tror det hjälper dig antingen att ha lättare att bli medveten om att du håller på att göra beteendet, eller låta bli att utföra det (i stil med att stryka ett illasmakande medel på naglarna för att inte bita på dem).

Vad gör det med oss att hålla social distans, vilka konsekvenser kommer avskildheten att få?

På kort sikt märker många av oss kanske att vi blir rastlösa och har långtråkigt, och att vi saknar att träffa folk, gå på konsert, sportevenemang, fest och familjesammankomster och den stimulans och stöd vi får av det.

På längre sikt riskerar vi att att bli nedstämda om vi inte hittar sätt att hålla rutiner, vara aktiva, röra på oss, få social stimulans och stöd som fungerar under omständigheterna.

Sätt inte ditt liv på paus under pandemin. Vänta inte med att leva ditt liv tills vi är ur krisen – utan hitta sätt som är anpassade utifrån omständigheterna.

Vad väntar efter krisen?

Vi vet från tidigare kriser att nedstämdhet och depressioner kan öka efter det att krisen börjat gå över.

Det tycks som att många av oss håller ut medan det pågår, och kanske är det så att vi läser av att det är ganska normalt att tycka att det är jobbigt just nu. Men när krisen gått över, är det nog lätt att börja tänka att man ”borde” må bra igen, och gör man inte det snabbt nog så börjar man undra om det är något fel på mig, och det kan bli en ond spiral som leder till mer nedstämdhet.

Förebygg nedstämdhet och depression genom att hitta en fungerande vardagsrutin redan nu:

Håll tillräckligt bra rytm för när du sover, när du är aktiv (vare sig det är lönearbete eller annat om du är arbetslös/permitterad), när du har fritid, när du äter med mera. Att ha en sådan rytm i sitt liv är som att ha en bra musik att dansa till, och förstås ibland sväva ut i ett solo från, men sedan kunna återgå till. Nästan alla mår sämre av ständigt oregelbundna tider och upp-och-ner-vända dygn. Det som kallas rutiner behöver inte vara tråkiga, utan låt dem vara rytmen i ditt liv.

Håll dig aktiv och sysselsatt. När vi arbetar får vi 40 timmar i veckan ’gratis’ som kommer med struktur och tidsramar och aktivitet och kontakt med andra. Återskapa det så gott du kan utifrån din situation – vare sig du arbetar som vanligt (eller mer) under pandemin, eller arbetar/pluggar hemifrån just nu, är korttidspermitterad 3 dagar i veckan eller är arbetslös.

Ha kontakt med andra människor. Distansen vi rekommenderas hålla är bara fysisk, inte social. Bor du ensam och är i en riskgrupp träffar du förmodligen väldigt få människor fysiskt just nu, och det är påfrestande för de allra flesta. Även vi som lever med andra har påtagligt förändrade sociala mönster.

Sök sätt att hålla kontakten eller umgås som fungerar just nu. Kanske kan du fika med någon på gården/i trädgården om stolarna står på lagom avstånd, och annars fika tillsammans över ett videosamtal. Fråga de du ändå har kontakt med hur de gör, och vad som fungerar för dem. Prova ny teknik och nya appar.

Ta hand om dig fysiskt – ät bra nog, rör på dig, vistas i dagsljus. De här sakerna spelar stor roll också för vårt psykiska välmående. Att röra på sig är evidensbaserat effektivt för att motverka nedstämdhet och behandla depression, och minst 30 minuters dagsljus om dagen hjälper oss bland annat att känna oss piggare och gladare.

Kanske har du mått bra till en början under pandemin, men börjar märka av att du har glidit in i ett mer passivt och nedstämt tillstånd? Det är att komma igång med samma saker som ovan som hjälper dig. Vänta inte på att lusten kommer först, utan testa att bara göra det som står i råden ovan. Behöver du mer strukturerad hjälp kan du prova gratis och fritt tillgänglig online Må Bra-skola från Doktor 24, eller arbeta dig genom en bra självhjälpsbok som Ut ur depression och nedstämdhet med kognitiv beteendeterapi, ett effektivt självhjälpsprogram av Andersson, Holländare, Lenndin & Vernmark (Viva, 2007). Behöver du mer hjälp så vänd dig till vården genom att kontakta din vårdcentral (de flesta har möjlighet att ta emot digitalt just nu) eller en digital vårdgivare som Doktor 24.

Tillsammans kan vi bromsa smittan!

Jag är psykolog och fil dr i psykologi, så råd om psykologi och psykisk hälsa kan du ta emot från mig. Smittskyddsråd och tolkning av Covid-19-data däremot ska komma från dem som är bra på det:

  • Folkhälsomyndigheten listar på sin hemsida vad du som privatperson kan göra för att bromsa smittan (för direktlänk, klicka här).
  • För saklig och uppdaterad information om coronaepidemin, se Krisinformation.se.

Kategorier
Slow blog

Expressen: Hantera karantän och Hantera oro över ekonomin

Expressen skriver liksom många andra just nu mycket för att informera eller hjälpa sina läsare med strategier för att hantera olika förändringar som kommer av corona-pandemin, och här är två saker de har pratat med mig om.

Idag kom en artikel om att hantera oro ut som trevliga Linnea Lindkvist skrivit utifrån en intervju med mig. Linnea fokuserade bland annat på oron över hur det ska gå för ekonomin, och vad man kan göra när nätterna är värst. Vi pratade om enkla men handfasta råd som vad det innebär att acceptera oron, hur man kan sluta spela tanketennis på natten, vad man kan göra istället under dagtid och hur man kan hjälpa sig själv att varken undvika information om coronapandemin, eller överdriva och fastna i den. Artikeln finns öppen för alla att läsa på Expressens hemsida: Så hanterar du oron över ekonomin i coronakrisen.

För snart två veckor sedan hade jag ett trevligt samtal med Magnus Hellberg om råd för att i längden klara hemmakarantän, och bland annat om att vi alla då kan möta samma utmaning som sjukskrivna eller arbetslösa möter: att ge oss själva rutiner, hålla igång aktiviteter och att få mer aktivt anstränga oss för att få gemenskap med andra. Artikeln finns sedan 19/3 på Expressens hemsida: Bästa metoderna för att hantera karantänen (premiumartikel).

Kategorier
Slow blog

Aftonbladet: 3 tips som hjälper mot coronastressen

Mary Mårtensson på Aftonbladet har skrivit en riktigt fin artikel om att hantera den stress eller oro vi kan känna i corona-tid utifrån vårt samtal.

Vi pratade om att det är lättare att ha en fiende vi ser, om att göra sig medveten om orosbeteenden och vad man kan göra istället, och om vad vi psykologer menar med acceptans och hur det kan hjälpa i den här situationen.

Du hittar artikeln i dagens papperstidning, eller på webben.

Kategorier
Slow blog

Alla goda råd i corona-tider

Här nedan följer tankar och goda råd som jag pratat med kollegor eller journalister om den senaste veckan med anledning av omställningar, tankar och oro som väcks av corona-pandemin. Om sjukdomen, konsekvenser av samhällsförändringar som till exempel ändrat arbetsliv, eller tankar om ekonomiska konsekvenser på längre sikt.

Det är helt enkelt en sammanställning över saker som vi kan göra för att hantera utmanande situationer i allmänhet, eller ovisshet i synnerhet. Se länkarna nedan.

Läs mer av en psykologs råd och texter relaterade till coronaepidemin (klickbara länkar):

Alla goda råd i ultrakort sammanfattning?
  • Mänsklig kontakt
  • Meningsfull aktivitet

Många går genom stora omställningar och lever med ökad ovisshet och oro de senaste veckorna. Förändringarna har gått snabbt. Sätt inte livet på paus, även om det känns utmanande. Lev ditt liv så vanligt du kan, med kreativa anpassningar där de behövs så att du kan fortsätta med det som är dina meningsfulla aktiviteter på ett sätt eller annat. Genom att låta livet fortsätta även under dessa tider hjälper du både dig själv och oss andra att hantera tiden vi går genom tillsammans just nu så bra vi kan.

I samma båt

En global kris som coronapandemin går vi alla genom tillsammans. Under många andra kriser som människor har gått genom har vi varit uppdelade i skilda läger med vänner och fiender – som till exempel under de olika krigen.

I den pågående Corona-pandemin är mänskligheten tillsammans drabbad av såväl virus som andra samhällseffekter, och det är vi alla som kan hjälpas åt att värna varandras hälsa och välmående. Just nu är vi många som sitter mer eller mindre fysiskt isolerade – en upplevelse vi delar tillsammans. Och tack vara en massa olika kommunikationsmedel behöver vi inte vara socialt isolerade.

I en kris ska vi inte ta vår bug-out-bag och dra till en isolerad källare i skogen. Vi är sociala djur med mycket större chans inte bara för överlevnad utan också för välmående om vi hjälps åt. Håll ihop. Sträck ut en hand. Ta emot en utsträckt hand. Bidra med det du kan.

Känsla av sammanhang hjälper oss genom svårigheter

Från överlevarna av andra världskriget gjorde Aaron Antonovsky och kolleger berömd forskning när de visade att vissa klarade sig bättre än andra genom en sådan långdragen och extrem kris som att sitta i koncentrationsläger. De som klarade sig bättre beskrevs ha en större känsla av sammanhang (KASAM på svenska eller SOC, Sense of Coherence, på engelska). KASAM har tre delar:

  • Begriplighet som kommer från att notera upplevelser av både inre och yttre skeenden – att förstå att man är med om något svårt som händer utanför en som påverkar hur det känns just nu.
  • Hanterbarhet som handlar att uppleva att man har (eller får ta del av) resurser att hantera dessa skeenden – att känna att man nog ska fixa det här med det stöd man får
  • Meningsfullhet som handlar om delaktighet och engagemang i livets utmaningar – att göra vad man kan även medan det är svårt

Bidra med det du kan

Kanske vill du hitta fler meningsfulla aktiviteter genom att hjälpa andra just nu? Hitta på något litet som att fråga dina grannar om de behöver hjälp att handla idag, eller organisera dig med andra. Röda Korset, Frälsningsarmén och andra liknande organisationer brukar vara proffs på att samordna frivilliginsatser när och där de behövs som bäst.

Tillsammans kan vi hantera alla konsekvenser av corona-pandemin så bra det går!

För saklig och uppdaterad information om coronaepidemin, se Krisinformation.se.