Kategorier
Slow blog

Aftonbladet TV: Så klarar du coronavintern

Utifrån min lista och ett trevligt digitalt samtal klippte Ida Johansson ihop följande som hon döpte till

Psykologens tips – så klarar du coronavintern

Psykologen, föreläsaren och författaren Kerstin Jeding, som har varit med och skrivit boken Krisstress berättar om hur man kan hantera stress och oro under pandemin.

Vad skulle du svara på frågan om vilka som är dina fem bästa tips för att hantera stress och oro under pandemin? Här ser du vad jag svarade:

Kategorier
Slow blog

KrisStress i BTJ, TV4, Modern Psykologi och Studio Ett

Vår nya bok Krisstress får helhetsbetyget Briljant (5 av 5) i Bibliotekstjänsts recension! Vi blir både stolta och glada när lektören Linda Ljungskog bland annat skriver:

på ett ödmjukt och lättläst vis med sig av sina gedigna kunskaper om stresshantering och psykisk ohälsa speciellt riktat till alla som mår dåligt till följd av kriser i allmänhet och covid-19-pandemin i synnerhet

oerhört välskriven

lättillgängliga praktiska tips och övningar

BTJ-häftet 24 2020 om KrisStress

Jag och min medförfattare Giorgio Grossi bjöds in till TV4 Nyhetsmorgon för att prata om boken i måndags 16 november 2020:

Redan samma eftermiddag deltog Giorgio i Studio Ett i Sveriges Radio för att prata mer om KrisStress:

Vi bidrog också med en artikel till tidsskriften Modern Psykologi med råd från boken i en artikel som döptes till Stressa ner med myrsteg: Här är forskarnas 5 bästa tips under pandemin.

Nyfiken på tipsen? De finns i Modern Psykologis nummer 9 2020, där vi beskriver hur man kan göra för att hjälpa sig själv med följande:

  • Ta myrsteg
  • Mat och rörelse
  • Håll på dina rutiner och var aktiv
  • Sök gemenskap
  • Hantera dina egna tankar, känslor och kropssförnimmelser

I boken Krisstress fördjupar vi råden än mer, särskilt det sista rådet om att utveckla sina egna strategier för att hantera tankar och känslor, och så lägger vi till en hel del fler bra råd.

Kategorier
Slow blog

Krisstress – om att hantera en långvarig kris

Idag kommer Giorgio Grossi och min nya bok ut: Krisstress – att hantera en pandemi, coronaoro och andra långvariga påfrestningar (Natur & Kultur, 2020).

Det är så många av oss som påverkas på så många olika sätt av coronapandemin. Vi blir oroliga för egen eller andras hälsa, vårt arbete sker i omfattande skyddsutrustning under stor press, eller så tvingas vi arbeta hemifrån eller har blivit permitterade och uppsagda. Vissa av oss hanterar situationen med att självmedicinera med alkohol, så att andra av oss lever med någon med alkoholbesvär. En del är utsatta för fysiskt eller psykiskt våld i hemmet som blivit värre av isoleringen och krisen. Några har fått svårt att sova, har ökat sin oro eller hälsoångest, har långtråkigt, har tappat rutinerna eller känner sig nedstämd. Vi har kallat detta för kris-stress.

Jag och min kollega Giorgio har skrivit en bok till oss alla – oavsett på vilket sätt vi har blivit påverkade av krisen. Vi har nog alla sett de viktiga och grundläggande råden om att hålla rutiner, ta hand om kroppen med bra mat, rörelse och dagsljus och att hålla oss aktiva och sociala. Vår bok tar råden ett steg vidare och ger färdigheter i att hantera de upplevelser och beteenden som finns i stress. Boken har tre delar:

  1. Om stress under kriser
  2. Stresshantering – de generella verktygen, strategierna och förhållningssätten
  3. Specialkapitel för 14 olika situationer så att du snabbt kan läsa de snabba och specifika råden för just din situation, och få tips på vilka avsnitt i del 2 som är mest relevanta för dig.

Vårt viktigaste budskap är att vi inte passivt behöver låta krisen drabba oss. Det finns många enkla, små strategier som du kan prova för att se om de hjälper dig. Boken är full av övningar och tips för olika situationer. Och kärnan av boken – mittendelen – är generella strategier som är bra för oss alla för att hantera livet när det utmanar oss. Råden utgår från tredje vågens KBT: Acceptance and Commitment Therapy (ACT).

Sätt inte ditt liv på paus under en kris. Hitta sätt som är anpassade utifrån omständigheterna och ta ett litet steg i taget.

Vårt mål med boken är att ge dig de redskap du behöver för att hålla dig frisk genom långvarig stress under en kris. Det är en viktig folkhälsofråga.

här presenterar förlaget boken

Vad kan vi göra för att orka hålla ut om en kris blir långvarig? Vad behöver vi veta om stress?

Coronaepidemin och andra samhällsövergripande kriser påverkar vår vardag, hälsa, ekonomi, sorg, ensamhet, sömn och vårt liv på så många andra plan. Stresspåslaget ökar; rädsla och oro gör det svårt att hantera ovissheten i en osynlig fiende som till exempel covid-19.

De flesta av oss påverkas av en stor kris. Många får ställa om, pressen ökar på vårdpersonal medan andra blir av med jobbet och personer som redan besväras av psykisk ohälsa riskerar att må sämre. Men allt är inte nattsvart och för många som haft en överaktiv livsstil innan coronapandemin kan en sänkning av tempot faktiskt ha medfört större möjligheter att vila, koppla av, träna och ta hand om sig själv.

Oavsett vilken situation du känner igen dig i har du hjälp av att veta mer om hur en kris stressar oss och vad du kan göra åt det.

Giorgio Grossi och Kerstin Jeding, ledande aktörer inom stresshantering i Sverige, förmedlar här livsviktig kunskap om varför vi blir sjuka av stress och ger strategier för hur man ska orka i en svår tid.

Sagt om boken:
…en oerhört välskriven och omfattande bok…
…lättillgängliga praktiska tips och övningar samt informationsspäckade och tankeväckande texter…
…passande läsning för alla som önskar större kunskap om stress, kriser och livshantering…
…konkreta verktyg för att steg för steg skapa bättre livsbalans i riktning med ens egna värderingar. 

BTJ (som gav boken betyget 5/5)

Se på Natur & Kulturs hemsida.

Vill du läsa boken?

Du kan köpa boken i fysisk eller nätbaserad bokhandel (som också har digitala utgåvor) som Adlibris.se, bokus.se eller Akademibokhandeln eller läsa den som e-bok hos till exempel Storytel, Bookbeat eller Nextory eller se om den finns att låna på ett bibliotek nära dig.

Vill du ha en föreläsning på samma tema som boken?

Både jag och min medförfattare Giorgio Grossi föreläser gärna för din organisation om att hantera den stress som en kris som den pågående pandemin för med sig. Vi följer Folkhälsomyndighetens aktuella rekommendationer och kan ge föreläsningen antingen på plats hos er eller digitalt. Välkommen att kontakta mig för att diskutera upplägg och offert, eller kontakta min kollega via hans hemsida giorgiogrossi.se.

Länk till myndigheternas samlade Krisinformation med aktuell information och gällande råd och rekommendationer under coronapandemin – klicka här.

Länk till SKR´s Stödlista för psykisk hälsa i kristider – klicka här.

Kategorier
Slow blog

Ny bok kommer snart

Kategorier
Slow blog

Expressen: Så klarar du av att jobba hemma i höst

Jag och Magnus Hellberg från Expressen har pratat om hur vi som arbetat hemma hela våren och sommaren ska klara av att fortsätta arbeta hemma ännu en tid. Artikeln publicerades i Expressen 200828.

Vi pratade om att det är viktigt att skapa rutiner och tillräcklig regelbundhet – vi människor är helt enkelt djur som mår bra av det. Det kan handla om att gå upp ungefär samma tid på morgonen, äta tillräckligt regelbundet och ta pauser – och att vara aktiv på ett lite regelbundet sätt. Vi pratade också om att vissa av oss kan behöva bevaka gränsen mellan fritidslivet och arbetslivet, och hur man kan göra det. Och så pratade vi om att vara tillräckligt social och på sätt anpassade efter förutsättningarna fortsätta (eller komma igång att) ta kontakt med andra människor.

Vi pratade också om hur allvarlig ohälsa man kan få av till exempel den här typen av isolering som långvarigt hemarbete eller social distansering innebär. För de flesta av oss handlar det om att vi tycker det är tråkigt och ensamt och känner oss hängiga – men inte på en nivå som vi blir sjuka av. Risken för ohälsa kommer för de av oss, som när vi känner oss hängiga, slutar att försöka göra de saker som är stimulerande och bra för oss (se tex inlägg här och här). Då kan vi hamna i en spiral som till slut leder till ohälsa. Just detta var en av poängerna som Magnus lyfter fram i artikeln: det kan verkligen löna sig att följa råden ovan!

Du kan läsa mer om det jag skrivit i samband med Corona-pandemin genom att klicka här, och är du nyfiken på vilka råd jag gett när media har frågat så klicka här.

Kategorier
Slow blog

Aktuellt: Hur hålla ut när krisen fortsätter?

Vi har redan kämpat med att hålla social distans i flera veckor. Sveriges Televisions fördjupande nyhetsprogram Aktuellt (den 16 april 2020) ville prata om hur vi kan hålla ut och orka fortsätta hålla oss till smittskyddsrekommendationerna under den pågående Corona-pandemin när det nu fortsätter över en allt längre tid. Lotta Bouvin ställde frågor till mig, som jag nedan broderar ut svaren lite mer på.

Hur ska vi orka?

Kom ihåg varför vi gör det! Vi gör det inte för att vi har lust till det, utan för det är vad vi kan göra som påverkar krisen till det bättre.

De flesta av oss förstår att pandemin är ett stort hot mot samhället på flera olika sätt, och genom att följa myndigheternas råd så kan vi alla hjälpa till att hantera det hotet så bra som möjligt. Och om vi jämför med andra samhällskriser eller folkhälsohot – som krig eller fetmaepidemier – så är den vanliga medborgarens insats för att hjälpa samhället jämförelsevis lätt. Ingen av oss behöver lära oss att hantera ett automatvapen eller en granatkastare och dra ut i krig, och vi behöver inte ens ut och springa eller äta bättre för att vara till stor hjälp den här gången. Vi behöver bara göra saker som att klara av att hålla 2 meters avstånd till våra medmänniskor och arbeta hemifrån.

Jag lyfter gärna fram att några av oss i och med detta offrar något mer – de som vi redan ser i statistik är mer utsatta för våld i hemmet, eller bristande omsorg, eller ökningen i sexuella utnyttjanden över internet med mera. Det är en grupp jag hoppas att vi som samhälle kan stötta extra mycket genom den här tiden.

Finns det något som kan hjälpa oss att hålla motivationen uppe?

Ja, jag tror att det hjälper oss när vi kan se att det gör skillnad – att våra uppoffringar verkar spela roll i statistiken. Det är till exempel upplyftande att se statistiken att vi med gemensamma ansträngningar har så extremt förändrade resmönster över påsken. Idag har Folkhälsomyndigheten pratat om en möjlig utplaning av kurvan över både nya insjuknade och nya dödsfall till följd av Covid-19. Det vi anstränger oss för just nu syns i statistiken och verkar spela roll! (se mer nedan).

Kan det inte bli tvärtom – att om man nu ser att kurvan planar ut, hur ska man då kunna stå emot att umgås eller resa?

Jo, det är klart att det kan – om vi skulle tolka det som att det är över och vi inte behöver göra något mer för att det ska fortsätta bli bättre.

Det troliga är dock att det är för att vi gör de här sakerna, och fortsätter att göra dem, som vi kan hantera eller komma ur krisen så bra som möjligt. Det är motiverande att fortsätta med denna kostsamma fysiska isolering nu när vi får tecken på att det faktiskt gör skillnad.

Det syns på flera sätt. Förutom att vi såg i statistiken från påskhelgen att de flesta av oss valde att stanna hemma (vi gör det här tillsammans!), så har vi ganska tidigt sett tecken på att annan allmän smittspridning har gått ner (som vanliga influensasäsongen och vinterkräksjukan – se bild), och nu senast på den hoppfulla utplaningen (eller åtminstone inte ytterligare ökning) i Covid-19-kurvorna (se bild). Experterna har sagt att det vi gör nu märks i statistiken om några veckor, och det ger gott hopp om att våra ansträngningar lönar sig.

Tecken på att det vi gör spelar roll 1: Minskning av vinterkräksjukan i Sverige 2020 som tros vara en följd av att tillräckligt många av oss följer smittskyddsrekommendationerna för Corona-viruset, se mer på Folkhälsomyndighetens hemsida.
Tecken på att det vi gör spelar roll 2: Antalet sjukdomsfall i Covid-19 har slutat att öka (där kurvorna ser liknande ut för antal i intensivvård och antal avlidna).

Så om vi istället väljer att fortsätta lita på våra expertmyndigheter, som säger att vi behöver fortsätta tvätta händer och stanna hemma för att den här positiva trenden ska fortsätta, så är det förhoppningsvis motivation genom att vi vet att det vi gör som kostar oss alla något också ger effekt. Att det är värt det.

Jag noterade också att de flesta som var intervjuade på stan i inslaget i Aktuellt före vårt samtal pratar om att de ser andra som senaste dagarna börjat röra sig mer på stan etc. Det är alltid intressant att vi tolkar och kommenterar vad andra gör, mer än att vi pratar om vad vi själva gör. För det påverkar självklart vår motivation att göra uppoffringar, om vi ser andra som struntar i att göra dem. Det är samma dilemma vi står inför om vi väljer att ligga i ”rätt” bilfil i morgontrafiken eller om vi ger oss själva rätt att utnyttja kollektivtrafikfilen. De som fuskar kommer tyvärr ofta snabbare fram (och bara ibland ser Polisen och bötfäller), men vi som ligger i den andra filen är de som stolta bär upp systemet – det är vi som tillsammans med varsin liten insats ser till att kollektivtrafiken kan ta sig fram. Och det är samma dilemma vi står inför i miljörörelsen. Du ser andra äta (och slänga) nötkött, köra bensinslukande bilar, flyga långt och ofta och strunta i att sopsortera. Det gör inte din insats mindre värd, utan mer värd. Om vi är tillräckligt många som följer smittskyddsrekommendationerna, så skyddar vi vården och hjälper vårt samhälle ta sig genom krisen.

Jag tycker inte heller att det är konstigt att fler av oss rör oss ute – nu är ju våren här, och i Stockholm där intervjuerna var gjorda har vi haft flera dagar med soligt väder som lockar oss ut! Och utomhus är bra för oss att vara, bara vi håller avståndet.

Många har börjat tröttna på hålla avstånd och social distans. Varför är det så svårt att ändra beteende?

Det som vi redan gör har vi ofta tränat mycket på – äkta mängdträning – så det är inte så konstigt att det är svårare att göra något nytt och annorlunda. Att ändra på våra sociala mönster är dessutom svårt för att det är saker vi både har lust att göra, och mår bra av att göra – vi trivs när vi är aktiva, ute och bland folk. Vår gemensamma utmaning nu är att vara kreativa och hitta så bra sätt som möjligt för att vara det inom ramarna för smittskyddsrekommendationerna.

Hur göra man för att bryta beteendemönster?

Gör dig medveten om det du vill ändra. När gör du beteendet mest, eller var, i vilka situationer?

Bli specifik. Vad exakt vill du ändra på? Hitta på vad du kan göra istället och sätt ett tydligt mål. Det är i vissa situationer lättare att byta ut ett beteende än att bara låta bli att göra det. Men det går att låta bli att göra saker också – du kan till exempel prova att låta bli att klia dig nästa gång det kliar. Det är inte lätt, men det går. Många är hjälpta av att istället för att försöka låta bli att känna att det kliar, låta sig själv undersöka hur det känns med nyfikenhet. Exakt var? Hur vet jag att det kliar, vad är det för kroppsupplevelser jag kan lägga märke till? Förändras de över tid?

Träna på det nya beteendet. Förstås är det mängdträning som är effektivt här också. Ta gärna hjälp av smarta, tokiga eller lustiga hjälpmedel om du tror det hjälper dig antingen att ha lättare att bli medveten om att du håller på att göra beteendet, eller låta bli att utföra det (i stil med att stryka ett illasmakande medel på naglarna för att inte bita på dem).

Vad gör det med oss att hålla social distans, vilka konsekvenser kommer avskildheten att få?

På kort sikt märker många av oss kanske att vi blir rastlösa och har långtråkigt, och att vi saknar att träffa folk, gå på konsert, sportevenemang, fest och familjesammankomster och den stimulans och stöd vi får av det.

På längre sikt riskerar vi att att bli nedstämda om vi inte hittar sätt att hålla rutiner, vara aktiva, röra på oss, få social stimulans och stöd som fungerar under omständigheterna.

Sätt inte ditt liv på paus under pandemin. Vänta inte med att leva ditt liv tills vi är ur krisen – utan hitta sätt som är anpassade utifrån omständigheterna.

Vad väntar efter krisen?

Vi vet från tidigare kriser att nedstämdhet och depressioner kan öka efter det att krisen börjat gå över.

Det tycks som att många av oss håller ut medan det pågår, och kanske är det så att vi läser av att det är ganska normalt att tycka att det är jobbigt just nu. Men när krisen gått över, är det nog lätt att börja tänka att man ”borde” må bra igen, och gör man inte det snabbt nog så börjar man undra om det är något fel på mig, och det kan bli en ond spiral som leder till mer nedstämdhet.

Förebygg nedstämdhet och depression genom att hitta en fungerande vardagsrutin redan nu:

Håll tillräckligt bra rytm för när du sover, när du är aktiv (vare sig det är lönearbete eller annat om du är arbetslös/permitterad), när du har fritid, när du äter med mera. Att ha en sådan rytm i sitt liv är som att ha en bra musik att dansa till, och förstås ibland sväva ut i ett solo från, men sedan kunna återgå till. Nästan alla mår sämre av ständigt oregelbundna tider och upp-och-ner-vända dygn. Det som kallas rutiner behöver inte vara tråkiga, utan låt dem vara rytmen i ditt liv.

Håll dig aktiv och sysselsatt. När vi arbetar får vi 40 timmar i veckan ’gratis’ som kommer med struktur och tidsramar och aktivitet och kontakt med andra. Återskapa det så gott du kan utifrån din situation – vare sig du arbetar som vanligt (eller mer) under pandemin, eller arbetar/pluggar hemifrån just nu, är korttidspermitterad 3 dagar i veckan eller är arbetslös.

Ha kontakt med andra människor. Distansen vi rekommenderas hålla är bara fysisk, inte social. Bor du ensam och är i en riskgrupp träffar du förmodligen väldigt få människor fysiskt just nu, och det är påfrestande för de allra flesta. Även vi som lever med andra har påtagligt förändrade sociala mönster.

Sök sätt att hålla kontakten eller umgås som fungerar just nu. Kanske kan du fika med någon på gården/i trädgården om stolarna står på lagom avstånd, och annars fika tillsammans över ett videosamtal. Fråga de du ändå har kontakt med hur de gör, och vad som fungerar för dem. Prova ny teknik och nya appar.

Ta hand om dig fysiskt – ät bra nog, rör på dig, vistas i dagsljus. De här sakerna spelar stor roll också för vårt psykiska välmående. Att röra på sig är evidensbaserat effektivt för att motverka nedstämdhet och behandla depression, och minst 30 minuters dagsljus om dagen hjälper oss bland annat att känna oss piggare och gladare.

Kanske har du mått bra till en början under pandemin, men börjar märka av att du har glidit in i ett mer passivt och nedstämt tillstånd? Det är att komma igång med samma saker som ovan som hjälper dig. Vänta inte på att lusten kommer först, utan testa att bara göra det som står i råden ovan. Behöver du mer strukturerad hjälp kan du prova gratis och fritt tillgänglig online Må Bra-skola från Doktor 24, eller arbeta dig genom en bra självhjälpsbok som Ut ur depression och nedstämdhet med kognitiv beteendeterapi, ett effektivt självhjälpsprogram av Andersson, Holländare, Lenndin & Vernmark (Viva, 2007). Behöver du mer hjälp så vänd dig till vården genom att kontakta din vårdcentral (de flesta har möjlighet att ta emot digitalt just nu) eller en digital vårdgivare som Doktor 24.

Tillsammans kan vi bromsa smittan!

Jag är psykolog och fil dr i psykologi, så råd om psykologi och psykisk hälsa kan du ta emot från mig. Smittskyddsråd och tolkning av Covid-19-data däremot ska komma från dem som är bra på det:

  • Folkhälsomyndigheten listar på sin hemsida vad du som privatperson kan göra för att bromsa smittan (för direktlänk, klicka här).
  • För saklig och uppdaterad information om coronaepidemin, se Krisinformation.se.

Kategorier
Slow blog

Aftonbladet: 3 tips som hjälper mot coronastressen

Mary Mårtensson på Aftonbladet har skrivit en riktigt fin artikel om att hantera den stress eller oro vi kan känna i corona-tid utifrån vårt samtal.

Vi pratade om att det är lättare att ha en fiende vi ser, om att göra sig medveten om orosbeteenden och vad man kan göra istället, och om vad vi psykologer menar med acceptans och hur det kan hjälpa i den här situationen.

Du hittar artikeln i dagens papperstidning, eller på webben.

Kategorier
Slow blog

Alla goda råd i corona-tider

Här nedan följer tankar och goda råd som jag pratat med kollegor eller journalister om den senaste veckan med anledning av omställningar, tankar och oro som väcks av corona-pandemin. Om sjukdomen, konsekvenser av samhällsförändringar som till exempel ändrat arbetsliv, eller tankar om ekonomiska konsekvenser på längre sikt.

Det är helt enkelt en sammanställning över saker som vi kan göra för att hantera utmanande situationer i allmänhet, eller ovisshet i synnerhet. Se länkarna nedan.

Läs mer av en psykologs råd och texter relaterade till coronaepidemin (klickbara länkar):

Alla goda råd i ultrakort sammanfattning?
  • Mänsklig kontakt
  • Meningsfull aktivitet

Många går genom stora omställningar och lever med ökad ovisshet och oro de senaste veckorna. Förändringarna har gått snabbt. Sätt inte livet på paus, även om det känns utmanande. Lev ditt liv så vanligt du kan, med kreativa anpassningar där de behövs så att du kan fortsätta med det som är dina meningsfulla aktiviteter på ett sätt eller annat. Genom att låta livet fortsätta även under dessa tider hjälper du både dig själv och oss andra att hantera tiden vi går genom tillsammans just nu så bra vi kan.

I samma båt

En global kris som coronapandemin går vi alla genom tillsammans. Under många andra kriser som människor har gått genom har vi varit uppdelade i skilda läger med vänner och fiender – som till exempel under de olika krigen.

I den pågående Corona-pandemin är mänskligheten tillsammans drabbad av såväl virus som andra samhällseffekter, och det är vi alla som kan hjälpas åt att värna varandras hälsa och välmående. Just nu är vi många som sitter mer eller mindre fysiskt isolerade – en upplevelse vi delar tillsammans. Och tack vara en massa olika kommunikationsmedel behöver vi inte vara socialt isolerade.

I en kris ska vi inte ta vår bug-out-bag och dra till en isolerad källare i skogen. Vi är sociala djur med mycket större chans inte bara för överlevnad utan också för välmående om vi hjälps åt. Håll ihop. Sträck ut en hand. Ta emot en utsträckt hand. Bidra med det du kan.

Känsla av sammanhang hjälper oss genom svårigheter

Från överlevarna av andra världskriget gjorde Aaron Antonovsky och kolleger berömd forskning när de visade att vissa klarade sig bättre än andra genom en sådan långdragen och extrem kris som att sitta i koncentrationsläger. De som klarade sig bättre beskrevs ha en större känsla av sammanhang (KASAM på svenska eller SOC, Sense of Coherence, på engelska). KASAM har tre delar:

  • Begriplighet som kommer från att notera upplevelser av både inre och yttre skeenden – att förstå att man är med om något svårt som händer utanför en som påverkar hur det känns just nu.
  • Hanterbarhet som handlar att uppleva att man har (eller får ta del av) resurser att hantera dessa skeenden – att känna att man nog ska fixa det här med det stöd man får
  • Meningsfullhet som handlar om delaktighet och engagemang i livets utmaningar – att göra vad man kan även medan det är svårt

Bidra med det du kan

Kanske vill du hitta fler meningsfulla aktiviteter genom att hjälpa andra just nu? Hitta på något litet som att fråga dina grannar om de behöver hjälp att handla idag, eller organisera dig med andra. Röda Korset, Frälsningsarmén och andra liknande organisationer brukar vara proffs på att samordna frivilliginsatser när och där de behövs som bäst.

Tillsammans kan vi hantera alla konsekvenser av corona-pandemin så bra det går!

För saklig och uppdaterad information om coronaepidemin, se Krisinformation.se.

Kategorier
Slow blog

Ta extra hand om hälsan

Ta extra hand om din hälsa när annat i livet är jobbigt. Utöver att stötta upp andra faktorer så är det som alltid bra att ta hand om sin hälsa genom att äta regelbundet och bra nog, sova regelbundet, få dagsljus och att vara fysiskt aktiv.

Alla de här sakerna spelar större roll än vad de flesta tror också för vårt psykiska välmående, och inte minst motion är en verksam medicin mot psykisk ohälsa som oro, nedstämdhet, sömnproblem och stress.

Bra mat för vår djurart

Folkhälsomyndigheten har allmänna kostrekommendationer med vad som är bra föda för vår djurart. Många av oss vet att vi får i oss för lite frukt och grönt. Någon annan vet att det blir för mycket snabbmat eller smörgåsar eller annat – ofta är inte det svåra att veta vad vi behöver ändra på, utan det är att klara att göra det.

Ett bra grundtips är ”småstegsprincipen”. Istället för att börja med en helt ny diet (som du kommer att ha svårt att hålla), så kan det vara hjälpsammare att välja något litet som känns lättare att klara av och som du därför kan fortsätta med under lång tid. Istället för att tänka att du måste göra Allt Rätt, så välj ut något litet som du kan göra redan idag.

22 minuter per dag

Fysisk aktivitet är en viktig friskfaktor för både fysisk och mental hälsa redan i vanliga fall, och kan spela ännu större roll under påfrestning. Träna hemma med ditt vanliga träningsprogram, eller leta upp ett nytt på nätet eller youtube. Dansa med i rörelserna till en k-pop hit, eller sätt på radion och hoppa runt en stund. Eller träna utomhus.

Att motionera behöver alltså inte innebära att du börjar springa intervallträning i uppförsbacke eller köra hårt för nästa Vasalopp om du inte tränar särskilt mycket i dagsläget. Det är bara att du rör lite mer på dig än du gör just nu. Sikta på att så småningom nå WHOs internationella rekommendationer med sammanlagt cirka 150 minuter per vecka med aktiviteter som du får upp pulsen av (det blir 22 minuter per dag i snitt), och 2 styrketräningspass per vecka för de stora muskelgrupperna. Se rekommendationerna hos Folkhälsomyndigheten.

Styrketräningen behöver inte heller vara så svår:

  • Använd musklerna i armarna: lyft gjutgärnsstekpannan, gör armhävningar mot väggen/bordet/golvet.
  • Använd musklerna i benen: sitt i jägarställning eller gör utfallssteg.
  • Använd musklerna i mitten: gör plankan eller situps eller något annat som stärker mage/bål.

Är du äldre så rekommenderas du att också träna balansen, kanske genom att stå på ett ben när du borstar tänderna.

Att motverka stillasittande med små och stora bensträckare rekommenderas också. Allt du gör som är mer än du gjort tidigare är en hälsovinst!

Minska dina riskfaktorer

När du tar hand om din hälsa så minskar du också dina riskfaktorer för att bli allvarligt sjuk i allt möjligt inklusive coronavirus som Covid-19. Schysst mat, ökad motion och minskat alkoholintag sänker bland annat blodtrycket, och att sluta röka eller göra ett rökuppehåll har stora och snabba effekter:

  • 20 min efter ditt rökstopp
    Har ditt blodtryck och din puls gått ner till en lägre nivå.
  • 12 timmar efter
    Har kolmonoxidhalten i ditt blod blivit normal. I och med det får syret mer plats och syrehalten i blodet ökar.
  • Efter 24 timmar
    Har du sparat kostnaden för ett cigarettpaket, om du tidigare rökt ett paket om dagen. 
  • Efter 2 veckor-3 månader
    Har din blodcirkulation och lungfunktion blivit bättre så du orkar mer. Din hosta och andfåddhet har börjat minska. Har du minskat riskerna för komplikationer i samband med operation.

Informationen ovan kommer från Sluta Röka-linjen, som kan stötta dig som vill sluta röka med självhjälpsråd, eller stöd via telefon eller chatt (du kan vara anonym om du vill).

Gör det som är möjligt, och kom ihåg småstegprincipen från ovan.

Och så är rekommendationerna bland annat att tvätta händerna ofta och att undvika att röra dig i ansiktet för att minska smittspridningen.

Hellre än att fundera länge på vad som vore bäst att göra, gör något litet redan nu!

Se en sammanställning med länkar till en psykologs råd i corona-tider här, eller klicka på etiketten Corona.

Kategorier
Slow blog

Tips vid tillfälligt hemarbete

När vi arbetar hemma på det sättet så många av oss plötsligt gör nu i Corona-tider, så behöver vi själva återskapa flera de aspekter av arbetet som är hälsobringande för oss, som att hålla igång arbetsaktiviteterna, att hålla en tidsstruktur och att ha kontakt med andra människor. (Se mer om det här).

Tidsstruktur och regelbunden aktivitet

När du arbetar hemma så är det ofta bara du själv som står för att hålla din tidsstruktur runt arbetet. Vissa ser det som en möjlighet till extrema flextider (om arbetsgivaren tillåter eller inte märker) och mår bra av oregelbundna tider, och intensiva, långa arbetspass med lata dagar emellan. Andra njuter av friheten i början – men mår efter en liten tid inte alls bra av den. Vi behöver alla hitta vad som fungerar för oss. Vissa av oss vill ha knivskarpa gränser att förhålla oss till, och slår på datorn 08:00 varje morgon, och av 17:00, med lunch exakt 12:00, som vanligt. Det finns inget rätt och fel, utan leta efter det som fungerar för just dig.

Vissa av oss trivs att ligga i soffan och jobba ena stunden och kolla på film den andra, medan andra vill avsätta ett hörn av bostaden som ”arbetsplats” som man kan gå till vid arbetsdagens början, och lämna vid arbetsdagens slut. Även där är vi olika. Och brukar det ena fungera för dig men du märker att du börjar må dåligt efter en tid, ja då kan du styra upp det då. Vanligast är troligen att vi i början njuter av flexibiliteten, men behöver mer hjälp med avgränsningen om hemarbetsperioden fortsätter en längre tid.

Du kommer också att märka om du behöver anstränga dig för att komma igång med arbetet, fokusera på arbetsuppgifterna utan att bli distraherad eller om det är tvärtom – du har svårt att sluta med dem när du har möjlighet att arbeta hur länge du vill och färre andra aktiviteter som just nu drar dig iväg från skärmen. Berätta för din chef. Han eller hon kommer troligtvis att ha stor vilja att hjälpa dig att hitta ett sätt som fungerar för just dig.

Kommunikation för arbetet – och för det sociala

För vissa av dina arbetsuppgifter kanske det inte märks alls att de du kommunicerar med också sitter hemma – det är uppgifter som du är van att samordna över telefon eller mejl. Andra saker går lätt att översätta till videomöten som ersättning för fysiska möten. Och så kommer du säkert att vara med om en del frustration kring andra arbetsuppgifter där kommunikationen eller samordningen inte lika smidigt har kunnat flyttas till nya kanaler. Saker ni har löst för att ni satt nära varandra i ett kontorslandskap, brukade ses i korridorerna eller andra informella sätt. Ha lite extra tålamod, och leta efter bättre och bättre strategier varje gång du stöter på frustrationen. Be din chef om hjälp om du inte kommer på någon bra lösning själv.

På jobbet kanske ni redan har ett etablerat system för att att hålla social kontakt när ni inte ses, eller så får ni vara kreativa. Chatta, messa, ring, mejla – hör av dig till andra bara för att säga ”hej”. Vet inte vad du ska säga? Prova till exempel:

  • Hej, hur har du det idag?
  • Ska vi fika tillsammans?
  • Såg du nya tv-serien igår?

… det vill säga samma gamla vanliga småprat som ofta kommer lättare när man passerar varandra i en korridor eller sitter i samma fikarum.

Som psykolog vill jag gärna understryka vikten av någorlunda tidsstruktur, regelbunden aktivitet och kontakt med andra – för att motsatsen – att vända på dygnet, bli passiv och vara ensam – ofta har starkt negativ påverkan på vår mentala hälsa.

Ergonomi och pauser

Ergonomi när du arbetar hemma? Det finns mycket information på nätet, och här är en sida som jag fastnat för som fokuserar på oss som arbetar vid datorer, från Göteborgs universitet.

Växla ställning ofta. Jag kan inget om ergonomi, men en sak jag förstått är att det allra viktigaste är inte att ha exakt rätt bord, perfekt inställd stol eller en viss sorts tangentbord – utan att komma på att byta ställning och röra på sig ofta. Sträck på dig, sitt på ett annat sätt eller stå en stund, gå ett varv i eller utanför din bostad. Eller googla ”pausövningar” om du vill ha inspiration till små stretchingpauser! Jag gillar till exempel pausövningarna i text & bild från Göteborgs Universitet.

Låt huvudet få en paus. För dig som arbetar med kroppen så är en skön paus att äntligen få sätta sig ner en stund och vila kroppen – puh! Vad är motsvarigheten till det för oss som arbetar mest med mentalt krävande arbetsuppgifter? Jo, att låta uppmärksamheten och tänkandet få vila en stund, och att hellre röra kroppen i pauserna. Fall inte i fällan att göra andra mentalt stimulerande saker som att kolla din privata mejl, nyheter, eller spela spel i datorn/mobilen i pauserna, utan ge huvudet helt ledigt en stund!

Tips för chefer

Är du chef har du ett extra ansvar för dina medarbetare, och behöver förmodligen lägga mer tid på att hålla kontakten med alla och se hur det går för dem att arbeta hemma. Vissa kommer att älska att arbeta hemma, andra hanterar det ok medan några kommer att kämpa på olika sätt. Och vi kommer förmodligen att ha svårt att berätta det av oss själva för dig som chef, så du behöver fråga på olika sätt. Att fråga hur saker fungerar, upplevs ofta mindre hotfullt/anklagande/känsligt, än att fråga hur man mår eller ”klarar av” någonting. Fråga saker som Hur har det fungerat för dig att komma igång på morgonen? Vilken tid tog du lunchrasterna förra veckan? Tycker du att det är lättare eller svårare att avsluta arbetet för dagen när du jobbar hemma? Finns det något som du tycker fungerar bättre för dig när du jobbar hemifrån? Finns det något som du tycker fungerar sämre för dig när du jobbar hemifrån? och så vidare utifrån din personliga stil. Och om din medarbetare berättar något för dig, bekräfta att du hört det på ett fint sätt och fråga om personen vill ha råd eller hjälp innan du ger den, tex Det låter som att det kan bli jobbigt att jobba så långa dagar om det fortsätter. Jag vill gärna hjälpa dig. Får jag komma med några idéer? Anpassa utifrån din och din medarbetares personliga stil.

Genom att hitta ett sätt att hålla regelbunden kontakt kan du stötta var och en på det sätt som just de behöver (se till exempel ovan angående tidsstruktur och aktivitet), och hjälpa till att få igång social samvaro på distans. Se tips i den här artikeln i tidningen Chef, som också innehåller en länk till fem tips för chefer att hålla ihop team som är ovana att arbeta på distans.

Dessutom är arbetsgivaren chefen representerar ansvarig för medarbetarnas arbetsmiljö även vid distansarbete, så sprid gärna kunskap runt god ergonomi (se ovan) och inspirera till pauser.

Se en sammanställning med länkar till en psykologs råd i corona-tider här, eller klicka på etiketten Corona.