Kategorier
Böcker Vägen ur utmattningssyndrom

Vägen ur utmattningssyndrom (2018)

Vägen ur utmattningssyndrom – hantera det som är och ta dig dit du vill
av Giorgio Grossi och Kerstin Jeding, Natur & Kultur 2018

Vi är gjorda för att hantera stress. Stress hjälper oss att leva och överleva. Men när vi stressar för mycket, för ofta och utan möjlighet till återhämtning, sliter det på kroppen och idag är stress den främsta anledningen till sjukskrivning.

Den här boken vänder sig till dem som överbelastat sig en längre period och utvecklat utmattningssyndrom.

Leg. psykolog Kerstin Jeding och leg psykoterapeut Giorgio Grossi har arbetat med och forskat kring utmattningssyndrom och stressrelaterad ohälsa i närmare tjugo år. Här delar de med sig av de kunskaper som redan hjälpt många. De förklarar vad utmattningssyndrom är, hur det uppkommer och hur det yttrar sig – och framförallt lär de ut verktyg och övningar för att komma ur det.

Boken innehåller bland annat konkreta metoder för att hushålla med energi, tekniker för att sova bättre och verktyg för att hantera tankar, känslor eller kroppsförnimmelser som känns svåra.

Läs mer om boken i andra inlägg här.

Kolla om boken finns på ditt bibliotek, köp den i bokhandeln eller hos internetbokhandlarna Bokus och Adlibris.

Boken finns också som e-bok hos till exempel Bokus.

ISBN 978-91-27-82338-0

 

Kategorier
Böcker Vägen ur utmattningssyndrom

Vägen ur utmattningssyndrom i åtta lagom stora tuggor

En elefant är enormt stor och kan väga upp till fem ton. Hur skulle man kunna äta en elefant? Jo, en tugga i taget.

Ett utmattningssyndrom kan vara som en stor, tung elefant. Vi vet att viljan (och behovet) att direkt komma till rätta med många olika delar av utmattningssyndromet ofta finns hos den som är sjuk, men det är inte möjligt. Du behöver välja att fokusera på en sak i taget.

Vår bok Vägen ur utmattningssyndrom har tre steg som i sin tur är uppdelade i tillsammans åtta lagom stora tuggor. Vårt råd är att ta en tugga i taget, och låta det ta en vecka eller mer att bli klar med tuggan innan du tar dig an nästa munsbit.

Steg 1: Sluta springa

  • Tugga 1: Vad kan jag förändra och vad behöver jag acceptera?
  • Tugga 2: Kontakt med nuet
  • Tugga 3: Acceptans
  • Tugga 4: Förhåll dig till tankarna

Steg 2: Återhämta dig

  • Tugga 5: Bygg upp din energi
  • Tugga 6: Förbättra din sömn

Steg 3: Hitta balansen

  • Tugga 7: Vad är meningsfullt för dig?
  • Tugga 8: Att omsätta värderingar i handling

Är du redo att ta det första steget?

Kolla om boken finns på ditt bibliotek eller köp den på bokhandeln, Adlibris eller Bokus.

Kategorier
Böcker Vägen ur utmattningssyndrom

På bokmässan 2018

Eftersom min kollega Giorgio Grossi och jag just gett ut vår bok Vägen ur utmattningssyndrom så kommer vi att delta i Bokmässan i Göteborg 27-30 september 2018.

På fredagen 28/9 klockan 15:30 hittar du oss på Psykologiscenen (C04:32):

”Vägen ur utmattningssyndrom: Vi är gjorda för att hantera stress – den hjälper oss att leva och överleva. Men för mycket, för ofta och utan möjlighet till återhämtning sliter på kroppen och är idag den främsta anledningen till sjukskrivning. Två av Sveriges främsta forskare och kliniker inom området; Giorgio Grossi och Kerstin Jeding, samtalar med psykolog Anna Bennich om den farliga stressen och om hur vi kan hantera utmattningssyndrom och ta oss ur det.”  Arrangör: Natur & Kultur

På fredagen 28/9 kl 13 och på lördagen 29/9 kl 13 finns jag på workshopscenen (E03:32) och pratar om sömn.

”Sömnskola: Kerstin Jeding lär dig mer om sömn och hur du kan främja din sömn med olika tekniker. Till vardags arbetar Kerstin som legitimerad psykolog och är dessutom vice VD på Stressmottagningen i Stockholm.”

Min kollega Giorgio Grossi kommer att ha stresshanteringsworkshoppar både på fredagen (kl 12 samt kl 17) och lördagen (kl 12) på workshopscenen.

Hoppas vi möts där!

Kategorier
Böcker Vägen ur utmattningssyndrom

NY BOK: Vägen ur utmattningssyndrom

Nu i september 2018 kommer boken om utmattningssyndrom som jag skrivit tillsammans med Giorgio Grossi som är docent i medicinsk psykologi och legitimerad psykoterapeut.

Giorgio och jag har arbetat tillsammans i många år och leder bland annat behandlingsgrupper tillsammans på Stressmottagningen. Allt vi lärt oss från vår yrkesutbildning, vår forskning, våra kollegor och allra särskilt från våra patienter har vi försökt koka ner till en självhjälpsbok som vi hoppas ska vara lätt att följa för någon som känner igen sig i diagnosen utmattningssyndrom.

Först skriver vi om vad som är stress och vad som är utmattningssyndrom (Stressmottagningen har tagit fram en film om detta, se här). Och sedan delar vi upp våra verktyg i tre steg du kan följa:

  1. Sluta springa
  2. Återhämta dig
  3. Hitta balansen

Vår förhoppning är att någon som känner igen sig i utmattningssyndrom snabbt ska få god hjälp genom att ta del av vår bok. Vi hoppas också att kollegor runtom i landet får avlastning genom att få ett färdigt behandlingsupplägg för sina utmattade patienter.

Kolla om boken finns på ditt bibliotek eller köp den i bokhandeln eller hos internetbokhandlarna Bokus och Adlibris.

 

Kategorier
Slow blog

Ökar choklad chansen att få Nobelpriset?

I onsdags filmades mina sömnföreläsningar till KI’s första MOOC – Massive Open Online Course – i beteendemedicin (Behavioral medicine: A key to better health) som kommer att ta upp bland annat stress, sömn, fysisk träning och samtalstekniken motiverande samtal (MI). MOOC:ar är kurser som ges helt online och som är öppna för alla – både för oss som är nyfikna i allmänhet och för de som vill utbilda sig, göra examensproven och få diplom och certifikat. Det kan vara upp till 25 000 studenter som följer en enda kurs! För att förbereda mig sitter jag och tittar runt på andra kurser på samma plattform, edX. Och självklart ramlar jag över fantastiskt intressanta saker av olika slag.

Jag lyssnar och ser på föreläsningar från kanadensiska McGill University i kursen Food for Thought. I vecka 8 på kursen handlar en föreläsning om choklad, och dr Ariel Fenster guidar oss tålmodigt genom myter och sanningar om chokladens påverkan på känslor, potens, hjärtat och vår kognitiva förmåga som den kanske förhöjer. Vad sägs om det underbara sambandet att landet som har flest Nobelpristagare per capita också är landet som har högst chokladkonsumtion per capita – Schweiz?

 

Länkar/referenser:

Vill du också bejaka din nyfikenhet, leta runt bland denna och andra engelskspråkiga kurser från världens toppuniversitet på edX – registrering och allt online-material är gratis och tillgängligt för alla, klicka på länken -> edX.org

Vill du anmäla dig till vår KI-kurs Behavioral Medicine: A key to better health som börjar den 9 september (det innebär att du kan börja se den det datumet, och sedan när du vill därefter) är här en direktlänk -> Behavioral Medicine

Här är en länk till kursen CHEM181: Food for thought från McGill University som innehåller den intressanta choklad-föreläsningen (Week 8, Lesson 1) -> CHEM181

Och slutligen referens till den studie som dr Fenster hänvisar till:
Messerli, F. H. (2012). Chocolate consumption, cognitive function, and Nobel laureates. New England Journal of Medicine, 367(16), 1562-1564.

Kategorier
Slow blog

Inkomstskillnader och välmående

Idag har mitt intresse fångats av den amerikanske forskaren Peter Turchin’s ”Double Helix of Inequality and Well-Being in USA, 1800-2000”. Han visar på en tydlig samvariation som kan sammanfattas så här:

Ju större inkomstskillnader i samhället, desto lägre välmående hos folket.

Jag och en kollega har tillbringat några sommarveckor i USA och mött personer som tillhör de 40% av amerikanska folket som sammantaget har mindre pengar än Walmart-grundarens familj (ja, de 40% av amerikanerna som har lägst inkomster har tillsammans mindre pengar än denna enda familj). För mig handlar deras hälsa (läs: ohälsa) otroligt mycket om faktorer bortom de individuella faktorerna. Det handlar om fattigdom och allt det den för med sig med avsaknad av möjligheter, omöjliga drömmar och utsatthet. Om inkomstklyftor – klyftor som ökar i vårt land också.

Läs om Turchin’s forskning här: http://www.eeb.uconn.edu/people/turchin/

Kategorier
Slow blog

Hitta det, fixa det

The find it, fix it model of medicine doesn’t work any more.
(Översatt ungefär: ”Hitta det, fixa det”- modellen för sjukvården fungerar inte längre).

Det är västvärldens mindfulness-förespråkare nummer ett, Jon Kabbat-Zinn som säger så i en intervju i den brittiska dagstidningen The Guardian igår 7 april 2013. Han menar att av de problem som vi idag söker läkarvård för så hjälper vår vanliga medicinska vård alltför lite, trots att våra samhällen lägger enorma resurser på den. Och han föreslår ett alternativ.

Jon Kabbat-Zinn har utvecklat en metod som kallas MBSR (Mindfulness-Baserad Stress Reduktion). Den metoden har många gemensamma nämnare med flera andra metoder som får allt större vetenskapligt stöd idag, till exempel Mindfulness-baserad Kognitiv Terapi (MBCT utvecklat av Teasdale & Williams) och Acceptance and Commitment Therapy (ACT utvecklat av Hayes, Wilson & Strosahl). Gemensamt för de här metoderna är att utgångspunkten inte är att vårt normaltillstånd är lycka och total besvärsfrihet i varken kropp eller själ. Utan att det är lite som det är. Och att vi kan göra något av det – få ihop ett bra liv med utgångspunkt i hur det ändå redan är just nu.

Läs den engelsk-språkiga intervjun med Jon Kabbat-Zinn genom att följa länken nedan:

http://www.guardian.co.uk/lifeandstyle/2013/apr/07/zen-buddhism-nhs

(Se även blogginlägget här).

Kategorier
Slow blog

Att skatta sin stress

Hittade lite intressant information på den amerikanska psykologföreningens (APA’s) hemsida om stress.

De hade fått för sig att fråga folk hur mycket stress de i snitt hade upplevt under den senaste månaden på en skala från 0 (lite eller ingen stress) till 10 (mycket stress). Det var intressant nog att se hur svaren fördelade sig prydligt längs en liten linje där yngre rapporterade i genomsnitt högre stressnivåer (5,4) än medelålders (4,7) och äldre (3,7). Men sedan hade de också frågat var och en var de trodde att gränsen för ”hälsosam stress” låg på samma skala. Vad tror du, tror du att vi i olika åldrar eller generationer svarar olika på det?

Jag tyckte det var intressant att se ännu en prydlig linje med de yngsta (18-33-åringar) som trodde att upp till ett snittvärde på 4,0 var hälsosamt, 34-47-åringar snittade 3,8, 48-66-åringar 3,4 och studiens äldsta (över 67 år) tänkte sig en gräns vid 3,0 på den 10-gradiga skalan.

Är det så att vi alltid tänker att bara lite mindre stress än vi har just nu skulle gå bra, liksom jag ofta tror att om jag bara fick en vecka/en timme/fem minuter till på mig att slutföra min uppgift så skulle den bli mycket bättre. Varje åldersgrupp hade ju skattat ett värde strax under sitt eget upplevda värde.

Å andra sidan var diskrepansen mellan upplevd och hälsosam stress störst i gruppen med 34-47-åringar; de var i snitt 1,7 poäng mer stressade jämfört med värdet som de tänker sig gäller för hälsosam stress medan de allra äldsta hade minst skillnad med bara 0.7.

En stor del i varje åldersgrupp (29-39%) upplevde också att stressen hade ökat sedan förra året. Tänk då tyckte åtminstone en 60-70% att deras stress inte hade ökat.

Blir vi nåt klokare av en sån här studie? Vad mäter frågorna egentligen? En sak är i alla fall säkert; folk i snitt upplever sig själva mer stressade än vad de i snitt tror är hälsosamt.

Studien finns beskriven på APA’s hemsida , se http://www.apa.org/news/press/releases/stress/2012/generations.aspx

Kategorier
Slow blog

Synen på psykisk ohälsa

Jag har försökt att skriva ihop mina tankar som väcks av debatten om uppdateringen av vårt diagnossystem för psykisk ohälsa DSM. Men än så länge får jag inte ihop mina ord till ett läsbart inlägg.

Låt mig istället bara kommentera att det här är en mycket viktig debatt, långt större än detaljerna i kriterierna i den uppdaterade versionen. Det handlar om hur vi ser på psykisk ohälsa. Vad är normalt? Vad är onormalt? Hur påverkar förekomsten av en diagnos vårt behov av behandling för den? (Jag har varit inne på detta i tidigare inlägg också).

Kom ihåg att psykiatriska diagnoser inte ”finns” utan är uppfunna av människor i ett försök till en meningsfull gruppering av symptom för att möjliggöra forskning och spridning av forskningen till klinikerna.

Radioprogrammet P1-Morgon har pratat om det nu på morgonen, läs och lyssna här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5408770&play=4363938&playtype=Ljudklipp

 

Kategorier
Slow blog

Tänkande och intuition

Jag har med stor behållning läst Daniel Kahnemans bok Tänka, snabbt och långsamt under hösten. Det har visst över en miljon andra människor rutom i världen också gjort enligt DN igår (som publicerade en intressant intervju med psykologen och Nobelpristagaren). Han skiljer på vårt snabba, intuitiva tänkande (”system 1”) och vårt eftertänksamma, analyserande tänkande (”system 2”).

Det går att plocka ut så många guldkorn ur boken – eller kanske snarare Kahnemans forskningsgärning – att jag inte vet var jag ska börja. Kanske med hur han ser på intuition eller magkänsla: som igenkännande av mönster som vi har varit med om innan. Det kan vara en schackspelare som plötsligt bara ”vet” vilket drag som är rätt (utan att ha använt system 2 och resonerat sig fram till det) eller en brandman som utan att egentligen kunna förklara det själv evakuerar sig och sina kollegor ur en brinnande lägenhet som sekunderna efteråt exploderar. Båda agerade på magkänsla i form av att de utifrån tidigare erfarenheter kände igen ett mönster – den förste av hur schackpjäserna stod i förhållande till varandra, den andre en kombination av temperaturförnimmelser, lukter och ljud.

Jag har läst boken på engelska på min läsplatta men den kom snabbt översatt till svenska också (säljs till exempel av internetbokhandlarna adlibris.com och bokus.com), och jag slår vad om att många bibliotek antingen har den redan (kolla här) eller är intresserade av att köpa in den om du frågar efter den!

Daniel Kahneman, Tänka, snabbt och långsamt, Stockholm: Volante 2012 (ISBN 978-91-86815-72-1 (inb))