Kategorier
Slow blog

Öppen, medveten och aktiv

Det finns människor som är väldigt kloka. Som kan sammanfatta enorma mängder information så att den blir lätt att ta till sig, utan att för den skull sammanfatta bort det viktiga. Steven Hayes, en av grundarna till terapiformen ACT, har precis tillsammans med tre kollegor publicerat en text som sammanfattar de kontextuella kognitiva beteendeterapiformer som vi ibland grupperar som ”tredje vågens KBT”.

Dessa kloka människor har sammanfattat de tre gemensamma dragen för dessa terapier: att vara öppen, medveten och aktiv. Öppen handlar om att vara öppen för det man ändå redan upplever, det som vi ibland kallar acceptans eller ”att göra plats för sin upplevelse” och om att ta den för vad den är (och inte för tolkningar av den), Medveten om att ha kontakt med nuet och att vara medvetet närvarande och också om att kunna ta olika perspektiv (vilket kallas för att mentalisera inom delar av psykiatrin), och Aktiv om att identifiera vad som är äkta och viktigt i livet och mest av allt om att aktivt leva efter det.

Acceptance and Commitment Therapy (ACT) arbetar efter alla tre processer, även om vi delar upp det ytterligare en gång och pratar om sex teoretiska processer. Mindfulness-baserad KBT och Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) använder sig av processerna Öppen och Medveten, dialektisk beteendeterapi (DBT) och parterapimetoden IBCT främst av processerna Öppen och Aktiv medan tekniker som beteendeanalys och Motivational Interviewing (MI) fokuserar på processen Aktiv.

Författarna går genom vilket forskningsstöd som finns för såväl resultat av varje terapiform som stöd för att den underliggande teorin kan förklara processen, alltså vad som sker i en terapi och hur det fungerar. Att kontextuell KBT ger bra behandlingsresultat är inte så anmärkningsvärt – det finns flera terapiformer med lika bra eller i alla fall nästan lika bra resultat för flera diagnoser. Men mer anmärkningsvärd är processforskningen: de kontextuella KBT:erna tillhör de få som har en underliggande teori som stämmer överens med praktiken, det vill säga det som händer i verkligheten under en terapi. Och det är otroligt lovande för framtiden, för det innebär att vi har ett fantastiskt utgångsläge för att kunna fortsätta förbättra vår terapiform.

Detta är referensen till den vetenskapliga artikeln jag skriver om (och du kan hitta den gratis på internet om du klickar här):

Hayes, S. C., Villatte, M., Levin, M. & Hildebrandt, M. (2011). Open, aware, and active: Contextual approaches as an emerging trend in the behavioral and cognitive therapies. Annual Review of Clinical Psychology, 7,141-168.